Huvudmännen måste bli bättre på att ta ansvar för skolans kvalitet – Skolinspektionen

Så här skriver Skolinspektionen:

Samverkan mellan lärare och rektorer som bedriver ett aktivt pedagogiskt ledarskap är avgörande för såväl undervisningens kvalitet som tryggheten i en skola. Hela skolan har ett ansvar för det som händer i varje klassrum och utanför klassrummen. Vi måste tillsammans arbeta för en skola som kan möta 6-åringarna i deras tillförsikt och lust att lära och håller den vid liv hos 15- åringarna, i stället för att bli en plats för växande besvikelse. Vi behöver arbeta tillsammans för en skola som lyckas med det som är en av dess viktigaste uppgifter – att tillvarata och utveckla varje barns och elevs potential. --- 

Skolinspektionen: Många huvudmän behöver bli bättre

Ansvaret för att skolorna har förutsättningar att leva upp till skollagens krav ligger ytterst hos skolornas huvudmän. Hos varannan huvudman för grundskola fann Skolinspektionen brister kopplade till förutsättningarna för utbildningen vid skolorna. ---


Många huvudmän behöver förbättra sin styrning av grundskolan – att styra mot relevanta mål, att skapa förutsättningar för skolorna att klara sitt uppdrag, identifiera utvecklingsbehov och möjliggöra relevanta åtgärder. --- 

Skolinspektionen har också konstaterat att nära hälften av alla grundskolehuvudmän – offentliga och enskilda – brister när det gäller ansvaret för skolornas utveckling. Det handlar framförallt om brister i det systematiska kvalitetsarbetet – att följa upp och analysera resultaten och vidta åtgärder för förbättring. ---

Analyser och kommunikation ger bra resultat

Skolinspektionen har sett goda exempel på huvudmän som med hjälp av utvärdering och uppföljning av det aktuella läget skapar förutsättningar att rikta resurserna dit de bäst kommer till nytta och vars förbättringsåtgärder utgår från analyser av både kunskapsresultat och resultat av värdegrundsarbetet. Dessa huvudmän har system för att kontinuerligt följa upp och analysera verksamheten med hjälp av beprövade metoder. Vidare finns en transparens i dokumentationen och en öppen kommunikation mellan huvudman och rektorer om måluppfyllelse och förbättringsbehov.

Skolinspektionen noterar att den konkreta resursfördelningen är en utmaning då resurser är knappa. Tillgången till behöriga lärare är något som inte enkelt kan åtgärdas med mer resurser. Skolinspektionens bedömning är dock att många huvudmän genom ett systematiskt kvalitetsarbete med fokus på relevanta mål kan komma betydligt längre när det gäller att använda befintliga resurser på bästa sätt. Detta gäller även rektorernas ansvar att fördela resurser inom skolan, i synnerhet de viktiga lärarresurserna. 

I uppföljningen ingår numera mer av råd och vägledning, bland annat genom exempel på hur andra skolor och huvudmän arbetat för att komma till rätta med situationen. Samtidigt har skärpt lagstiftning inneburit att vi i fler fall än tidigare förenar förelägganden med vite, i syfte att skapa ett starkare tryck på huvudmännen att åtgärda de brister som påpekas. ---

Viktigt anpassa för att stärka viljan att lära

Läraren behöver också anpassa undervisningen efter elevernas olika förkunskaper och intressen och ge såväl stöd som stimulans och utmaningar. Skolinspektionen fäster också vikt vid i vilken mån undervisningen kan stärka elevernas vilja att lära genom att lärarna bedriver en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, samt att de ger konstruktiv återkoppling. För att kunna individanpassa undervisningen och ge eleverna inflytande över denna är det centralt att läraren också har kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar, och låter dem vara delaktiga i planeringen av undervisningen

För de yngsta eleverna är det särskilt viktigt att sätta undervisningen i ett för eleverna relevant och begripligt sammanhang, och knyta an till elevernas egna erfarenheter och intressen. Ett sätt är att erbjuda autentiska skoluppgifter.

Undervisning riktad mot mitten riskerar sänka motivationen

Tendensen att undervisa på den nivå som de flesta av eleverna i klassen befinner sig, istället för att innehålla den anpassning som kursplanerna i svenska och i andra ämnen föreskriver, har synliggjorts i flera av Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Under året såg vi det särskilt tydligt i läs- och skrivundervisningen i grundskolans tidiga år, där elever som kunde läsa redan när de började årskurs 1 säger att ”det är lite tråkigt att kunna läsa” när de börjar skolan. Bristande utmaningar riskerar att sänka motivationen hos dessa elever. ---