Så här skriver Skolverket i sitt stödmaterial:
Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, och deras utveckling påverkas i allra högsta grad av de erfarenheter de får där. Självkänsla, identitet, tillit och tillhörighet är viktiga områden att utveckla under skolåren, och alla elever ska få goda förutsättningar för utveckling och lärande.
Skolans uppgift i mötet med de särskilt begåvade eleverna kan summeras så här:
1. Se till att eleven utmanas intellektuellt och kunskapsmässigt. Fokusera på lärande snarare än på prestation. Ge möjlighet till meningsfulla diskussioner med andra som förstår deras komplexa resonemang.
2. Ge eleven möjligheter att utveckla de kunskaper – inte minst färdigheter och studieteknik – som är förutsättningar för att lyckas i högre studier.
3. Stöd elevens socioemotionella utveckling. Acceptans och respekt från lärare är helt avgörande. Många behöver också få samarbeta med andra särskilt begåvade elever – få känna sig normala – åtminstone i delar av undervisningen.
1. Se till att eleven utmanas intellektuellt och kunskapsmässigt. Fokusera på lärande snarare än på prestation. Ge möjlighet till meningsfulla diskussioner med andra som förstår deras komplexa resonemang.
2. Ge eleven möjligheter att utveckla de kunskaper – inte minst färdigheter och studieteknik – som är förutsättningar för att lyckas i högre studier.
3. Stöd elevens socioemotionella utveckling. Acceptans och respekt från lärare är helt avgörande. Många behöver också få samarbeta med andra särskilt begåvade elever – få känna sig normala – åtminstone i delar av undervisningen.
---
Om det är svårt att förstå vad som är vad i elevens lärande och beteenden kan en kartläggning av elevens kunskapsnivåer och arbetssätt ge många svar. En sammanställning av elevens styrkor och svagheter, kunskaper, färdigheter och lärande, samt drivkrafter och önskemål, kan ge skolpersonal och föräldrar större förståelse för hur eleven fungerar och vilket stöd skolan kan behöva ge eleven. Den är också ofta värdefull för eleven själv. En kartläggning bör inte bara belysa förhållanden på individnivå utan även omfatta vilka pedagogiska metoder som används och beakta hur skolan i stort organiserar sin verksamhet och fördelar resurserna. ---
Acceleration och berikning är två grundläggande faktorer i undervisningen av särskilt begåvade elever. Acceleration innebär att låta eleven lära i sin egen takt, alltså snabbare, genom till exempel uppflyttning i årskurs eller att arbeta snabbare framåt i årskursens material. Berikning innebär att eleven får möjlighet till breddning och fördjupning av stoffet, helst utifrån elevens egna intresseområden. I texten 1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering finns ytterligare beskrivning av acceleration och berikning.
De särskilt begåvade eleverna ska få undervisning även under accelererade och berikade studier, de ska inte förpassas till enbart självstudier. Dessutom behöver de här eleverna ofta ett mer personligt stöd till exempel i form av handledning av en mentor. Detta för att hjälpa dem att dels hitta och underhålla sin motivation och sina drivkrafter, dels forma en positiv självbild, eftersom de sällan har likar att spegla sig i inom sin åldersgrupp. Ett enda kvalitativt samtal kan göra stor skillnad för att förstå och bekräfta eleven, men det krävs ett kontinuerligt arbete med stimulans och acceptans för att en positiv utveckling ska ske. ---
Särskilt begåvade elever bör tidigt få möjlighet att upptäcka att de kan lära sig att bemästra ett nytt område. Många av dem har aldrig upplevt det, utan är vana vid att de redan vet allt som lärarna tar upp. Det är viktigt att eleven själv inser att hon eller han kan påverka sitt lärande och sin utveckling. Det bygger upp elevens självförtroende och självkänsla.
Skolan behöver ständigt utmana och stötta även de särskilt begåvade eleverna, för att de också ska lära sig och träna på att ta sig över trösklar, hantera sin frustration och acceptera och möta sina egna tillkortakommanden. De får då också öva upp sin förmåga att tänka om sitt eget lärande. Om de särskilt begåvade eleverna inte utmanas på tillräckligt hög nivå kan de få svårt senare i studiegången när de möter utmaningar som kräver studieteknik och uthållighet. ---
Grupparbete och diskussioner är viktiga för lärandet. För att diskussionerna ska bli tillräckligt utmanande för de särskilt begåvade eleverna måste de få arbeta med elever på samma nivå som de själva.
För extremt begåvade elever kan det vara svårt eller rent av omöjligt att hitta jämnåriga att föra resonemang med. Extremt begåvade elever har en kognitiv förmåga som motsvarar en ålder långt över deras kronologiska – en sjuåring kan ha en kognitiv förmåga som en femtonåring. För dessa elevers kognitiva och sociala utveckling är det därför viktigt att skolan ordnar möjlighet att diskutera och reflektera, regelbundet och under lektionstid, med andra elever som förstår och uppskattar dem som personer och vad de talar om. Det krävs ofta mer omfattande sätt att organisera och genomföra undervisningen för att tillgodose extremt begåvade elevers behov. ---
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Nu kanske du vill läsa till exempel om
- de 6 typerna av begåvade barn – och vad de behöver av skolan och föräldrarna
- det ALLA borde veta om ADHD
- att ha både begåvning och svårighet – 2e – twice exceptional
- att kartlägga elevens lärsätt och behov – underlag för pedagogisk kartläggning
- en förälders erfarenheter och slutsatser om hur skolan bör möta begåvade elever
Om det är svårt att förstå vad som är vad i elevens lärande och beteenden kan en kartläggning av elevens kunskapsnivåer och arbetssätt ge många svar. En sammanställning av elevens styrkor och svagheter, kunskaper, färdigheter och lärande, samt drivkrafter och önskemål, kan ge skolpersonal och föräldrar större förståelse för hur eleven fungerar och vilket stöd skolan kan behöva ge eleven. Den är också ofta värdefull för eleven själv. En kartläggning bör inte bara belysa förhållanden på individnivå utan även omfatta vilka pedagogiska metoder som används och beakta hur skolan i stort organiserar sin verksamhet och fördelar resurserna. ---
Acceleration och berikning är två grundläggande faktorer i undervisningen av särskilt begåvade elever. Acceleration innebär att låta eleven lära i sin egen takt, alltså snabbare, genom till exempel uppflyttning i årskurs eller att arbeta snabbare framåt i årskursens material. Berikning innebär att eleven får möjlighet till breddning och fördjupning av stoffet, helst utifrån elevens egna intresseområden. I texten 1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering finns ytterligare beskrivning av acceleration och berikning.
De särskilt begåvade eleverna ska få undervisning även under accelererade och berikade studier, de ska inte förpassas till enbart självstudier. Dessutom behöver de här eleverna ofta ett mer personligt stöd till exempel i form av handledning av en mentor. Detta för att hjälpa dem att dels hitta och underhålla sin motivation och sina drivkrafter, dels forma en positiv självbild, eftersom de sällan har likar att spegla sig i inom sin åldersgrupp. Ett enda kvalitativt samtal kan göra stor skillnad för att förstå och bekräfta eleven, men det krävs ett kontinuerligt arbete med stimulans och acceptans för att en positiv utveckling ska ske. ---
Särskilt begåvade elever bör tidigt få möjlighet att upptäcka att de kan lära sig att bemästra ett nytt område. Många av dem har aldrig upplevt det, utan är vana vid att de redan vet allt som lärarna tar upp. Det är viktigt att eleven själv inser att hon eller han kan påverka sitt lärande och sin utveckling. Det bygger upp elevens självförtroende och självkänsla.
Skolan behöver ständigt utmana och stötta även de särskilt begåvade eleverna, för att de också ska lära sig och träna på att ta sig över trösklar, hantera sin frustration och acceptera och möta sina egna tillkortakommanden. De får då också öva upp sin förmåga att tänka om sitt eget lärande. Om de särskilt begåvade eleverna inte utmanas på tillräckligt hög nivå kan de få svårt senare i studiegången när de möter utmaningar som kräver studieteknik och uthållighet. ---
Grupparbete och diskussioner är viktiga för lärandet. För att diskussionerna ska bli tillräckligt utmanande för de särskilt begåvade eleverna måste de få arbeta med elever på samma nivå som de själva.
För extremt begåvade elever kan det vara svårt eller rent av omöjligt att hitta jämnåriga att föra resonemang med. Extremt begåvade elever har en kognitiv förmåga som motsvarar en ålder långt över deras kronologiska – en sjuåring kan ha en kognitiv förmåga som en femtonåring. För dessa elevers kognitiva och sociala utveckling är det därför viktigt att skolan ordnar möjlighet att diskutera och reflektera, regelbundet och under lektionstid, med andra elever som förstår och uppskattar dem som personer och vad de talar om. Det krävs ofta mer omfattande sätt att organisera och genomföra undervisningen för att tillgodose extremt begåvade elevers behov. ---
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Nu kanske du vill läsa till exempel om
- de 6 typerna av begåvade barn – och vad de behöver av skolan och föräldrarna
- det ALLA borde veta om ADHD
- att ha både begåvning och svårighet – 2e – twice exceptional
- att kartlägga elevens lärsätt och behov – underlag för pedagogisk kartläggning
- en förälders erfarenheter och slutsatser om hur skolan bör möta begåvade elever
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar