Så kan skolan utreda särbegåvning – nytt stöd av Mona Liljedahl

Om du stöter på ett barn som kombinerar till exempel
- starka känslor
- avancerat, kreativt eller abstrakt tänkande
- protester mot lärare och andra auktoriteter
- perfektionism
- utanförskap
kan det mycket väl vara ett barn med hög begåvning, ett särbegåvat barn. Det barnet behöver ofta helt andra saker än andra barn som har sociala svårigheter eller utagerar. Därför kan du behöva ringa in om det är särbegåvning inblandat.

Nytt stöd och forskning kring att utreda särbegåvning

Mona Liljedahl, speciallärare, har arbetat fram ett stöd för att utreda särbegåvning, och en forskningssammanställning. Så här säger hon i en intervju:

– Det florerar många olika myter kring särbegåvade elever, exempelvis att de inte har några problem att klara sig i skolan eftersom de är så smarta. Men de här eleverna går ofta in i väggen, och forskning visar att de lider mer av psykisk ohälsa än andra barn och ungdomar. Det är vanligt att de underpresterar, blir utan betyg och de blir ofta hemmasittare.

– De särbegåvade eleverna skapar stor irritation, och förbryllar lärare. Det är svårt för lärare att veta vad de ska göra, och framför allt är det svårt att veta om de har att göra med en särbegåvad elev. När eleverna är understimulerade och omotiverade beter de sig på olika sätt, och det är svårt för lärare att förstå vad problemen bottnar i. Men när man har förstått det så finns det fantastiska möjligheter – de här ungdomarna vill lära sig nya saker, det är deras livsluft!


Mona Liljedahl har gett mig tillstånd att lägga ut en del av hennes material. Här nedan följer utdraget och ett par bilagor med listor på karaktärsdrag – läs gärna hela artikeln om att identifiera särbegåvade.

Hon har också beskrivit elevexempel med kännetecken och rekommendationer.

Skolanamnes – förslag till utredningsmetod, av Mona Liljedahl

Skolanamnesen är viktigt för att göra en kvalitativ identifiering av särbegåvade elever (Kullander, 2014). Den kräver att man för en grundlig dialog kring elevens skolhistorik. Det är elevens egen upplevelse som bör ligga till grund för skolanamnesen, inte betyg och/eller omdömen. Nedan följer information om förutsättningarna för att göra en skolanamnes samt förslag på innehåll och frågeområden.

5.2.1 Förutsättningar för skolanamnes

En grundläggande förutsättning för en skolanamnes är förtroende. Oavsett om relationen avses bli bestående eller inte, gäller det att skapa en relation till eleven samt att själv tycka om särbegåvade barn och unga. Särbegåvade personer är även bättre än normalbegåvade på att läsa av subtila ansikts- och kroppssignaler, varför de intuitivt vet om man är intresserad på riktig eller inte (Kullander, 2014).

Med tanke på att begåvade elever har lättare för maskera sina tillkortakommanden, såsom eventuella diagnoser (Webb et al, 2005), anser jag att den som genomför en skolanamnes är betjänt av någon form av formell eller informell specialpedagogisk kompetens för att kunna urskilja särbegåvningskaraktäristik från inlärningssvårigheter.

Enligt min egen erfarenhet är det också viktigt att vara beredd på att ta ansvar för processer som skolanamnesen kan sätta igång hos eleven. Det går alltså inte att avsluta dialogen med eleven när själva identifieringen är färdig. Enligt mig måste man vara redo för att ha fortsatt kontakt med eleven och att ta på sig ett ”särskilt mentorskap” (SKL, 2014 s.11), om eleven verkar öppen för detta. I mina egna kvalitativa identifieringsprocesser har jag på ett tidigt stadium gradvis återkopplat kännetecken på särbegåvning till eleven varpå jag har erbjudit en av mig sammanställd forskningsöverblick.

5.2.2 Frågeområden för skolanamnes

Skolanamnesen bör alltså utgå baseras på ett förtroendefullt samtal. Som underlag för en skolanamnes kan man med fördel använda Bilaga 2: ”Karaktärsdrag, beteendekaraktäristisk och vanliga utredningsorsaker bland särbegåvade elever”. Nedan beskrivs områden i elevens skolhistoria som bör undersökas i en skolanamnes.

* Före skolstart
Särbegåvade barn lär sig ofta att skriva och läsa i någon mån innan skolstart. Dessa barn är också mer intresserade av intellektuella och inte sällan kreativa aktiviteter än andra barn (Pyryt & Bosetti i Smith, 2006; Webb et al, 2005).

* Intressen
Särbegåvade elever har i regel mer intellektuella och kreativa intressen redan som mycket små och har en tendens att undvika gruppaktiviteter, om dessa inte erbjuder någon kreativ eller intellektuell stimulans. Deras intresseområden kan ta formen av besatthet (ibid.).

* Relationen till lärare
Särbegåvade barn och unga ifrågasätter ofta auktoriteter, såsom lärare (ibid.). Särbegåvade vuxna vittnar ofta om att deras lärare eller andra vuxna auktoriteter inte alls tyckt om dem under skoltiden (Freeman, 1998a).

* Relationen till klasskamrater
Relationen till klasskamrater är ofta ansträngd för särbegåvade elever. Inte sällan blir särbegåvade utsatta för mobbning och utfrysning, men kan också välja att själva mobba eller dra sig undan (Kullander, 2014; Pyryt & Bosetti i Smith, 2006; Webb et al, 2005).

* Känsloliv
Särbegåvade är ofta överdrivet känsliga och kan ha en bakgrund av nattskräck, mardrömmar, mörkrädsla, av att gå i sömnen och/eller kissa i sängen (Webb et al, 2005). De är perfektionister som är mycket självkritiska och har svårt för ”misslyckanden” (ibid.). Likaså är de högkänsliga och lättsårade med stark empatisk förmåga (Silverman, 1999).

* Kunskapsutveckling
Många särbegåvade tonåringar har ”gett upp” under någon punkt i skolgången (Persson, 1997). De upplever ofta skolan som ett hinder för kunskap och har lättare för komplexitet men svårare för enkla uppgifter och ytlig kunskap (Silverman, 2013).

* ”Annorlundahet”
Särbegåvade har nästan alltid en utpräglad känsla av att vara annorlunda och att inte passa in (Persson, 2014). Min erfarenhet är att tonåringar med begåvning inom logiskt-rationella områden, såsom matematik, kan ha en bättre bild av sin ”annorlundahet” eftersom matematisk begåvning är kulturellt accepterat.

* Ångest och sömn
Många särbegåvade debuterar i depressioner redan tidigt i puberteten och får olika ångestrelaterade beteenden, såsom ätstörningar, social fobi och tvång. Detta leder inte sällan till sömnsvårigheter av olika grad (Webb et al, 2005).

* Självbild
Särbegåvade personer tenderar att ha en självanalytisk förmåga och att se mer komplext på sig själva och omvärlden (Johnsen, 2005; Persson, 2014; Webb et al 2005). Min erfarenhet är att särbegåvade tonåringar gärna bemöter en påstådd begåvning med att säga att alla är begåvade på sitt sätt.