Nedanstående kommer från en artikelserie om att gå in i väggen i Svd:
Depression och ångest gör att man är mindre produktiv, oftare sjukskriven eller arbetslös, har fler fysiska sjukdomar och dessutom ofta kortare livslängd. Det är smärtsamt för individen och kostsamt för samhället. Detta var utgångspunkten för det stora projekt som psykologiprofessorn David Clark och ekonomen Richard Layard lyckades övertyga den brittiska regeringen att starta år 2005 --- Man behöver ingen remiss och terapin är kostnadsfri. Behandlingen sker stegvis. De med lättare besvär får lågintensiv terapi med få besök, självstudier och uppföljning per telefon av en så kallad psychological well- being practioner med kortare utbildning. De med svårare problem får sedvanlig längre behandling av en psykolog, ofta minst tio besök. Insatserna följs upp och utvärderas. ---
Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I Sverige är det den vanligaste anledningen till sjukskrivning av kvinnor. En miljon svenskar drabbas under ett år. Det är 20 procent av arbetskraften. ---
När vi ses passar Erik Hedman på att berätta om den allra färskaste forskningen på Gustavsbergs vårdcentral. Eftersom studierna inte är helt avslutade och resultaten ännu inte är publicerade i en vetenskaplig tidskrift är han noga med att understryka att data är preliminära. En av studierna jämför tre olika metoder för arbetsåtergång för patienter med psykisk ohälsa som varit sjukskrivna en månad eller längre. En behandlingsmetod, kallad ”Return to work”, har specialutformats av psykologer på Gustavsbergs vårdcentral. Den andra var kognitiv beteendeterapi och den tredje metoden en kombination av båda. Preliminära resultat visar på att förstnämnda behandling gjorde att många gick tillbaka tidigare till jobbet och sedan hade färre sjukskrivningsdagar under kommande år. Behandlingen bygger på inlärningspsykologi.
– Det börjar med en utredning och kartläggning av arbetslivsproblem, analys av hinder för att återgå i arbete, man skapar en återgångsplan, involverar arbetsgivare och försäkringskassa och prövar nya strategier för att hantera problem kopplade till arbete, förklarar Erik Hedman.
Resultaten visar att patienterna även mår psykiskt bättre trots att metoden inte direkt involverar behandling av det patienterna var sjukskrivna för. De som fick KBT och de som fick en kombination av metoderna mådde även de tydligt bättre efter behandling, men preliminära data tyder på att de som enbart fick KBT i något mindre utsträckning minskade sin sjukskrivning. Att kognitiv beteendeterapi är effektivt för att lindra psykisk ohälsa, men inte alltid påverkar arbetsåtergång har även visats i annan forskning.
Depression och ångest gör att man är mindre produktiv, oftare sjukskriven eller arbetslös, har fler fysiska sjukdomar och dessutom ofta kortare livslängd. Det är smärtsamt för individen och kostsamt för samhället. Detta var utgångspunkten för det stora projekt som psykologiprofessorn David Clark och ekonomen Richard Layard lyckades övertyga den brittiska regeringen att starta år 2005 --- Man behöver ingen remiss och terapin är kostnadsfri. Behandlingen sker stegvis. De med lättare besvär får lågintensiv terapi med få besök, självstudier och uppföljning per telefon av en så kallad psychological well- being practioner med kortare utbildning. De med svårare problem får sedvanlig längre behandling av en psykolog, ofta minst tio besök. Insatserna följs upp och utvärderas. ---
Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I Sverige är det den vanligaste anledningen till sjukskrivning av kvinnor. En miljon svenskar drabbas under ett år. Det är 20 procent av arbetskraften. ---
Var tredje patient i väntrummet på en svensk vårdcentral har psykisk ohälsa av något slag. Om den upptäcks leder det inte sällan till ett recept på antidepressiv medicin och en tid för återbesök. Ändå är Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av till exempel ångest och depression glasklara, psykologisk behandling ska prioriteras. I värsta fall har inte symtomen utretts och den psykiska ohälsan förblir odiagnostiserad. ---
Bara varannan vårdcentral uppger att de kan möta patienternas behov av behandling mot psykiska problem, enligt en utvärdering från Socialstyrelsen. ---
Bland patienter som har varit sjukskrivna en längre tid för utmattningssyndrom har många tidigare haft en annan psykiatrisk diagnos som borde ha fångats upp och behandlats bättre. Den största gruppen har ångestbaserade problem som generaliserat ångestsyndrom, panikångest, tvångssyndrom och social fobi. För samtliga finns vetenskapligt utformade terapimetoder. ---
Bara varannan vårdcentral uppger att de kan möta patienternas behov av behandling mot psykiska problem, enligt en utvärdering från Socialstyrelsen. ---
Bland patienter som har varit sjukskrivna en längre tid för utmattningssyndrom har många tidigare haft en annan psykiatrisk diagnos som borde ha fångats upp och behandlats bättre. Den största gruppen har ångestbaserade problem som generaliserat ångestsyndrom, panikångest, tvångssyndrom och social fobi. För samtliga finns vetenskapligt utformade terapimetoder. ---
När vi ses passar Erik Hedman på att berätta om den allra färskaste forskningen på Gustavsbergs vårdcentral. Eftersom studierna inte är helt avslutade och resultaten ännu inte är publicerade i en vetenskaplig tidskrift är han noga med att understryka att data är preliminära. En av studierna jämför tre olika metoder för arbetsåtergång för patienter med psykisk ohälsa som varit sjukskrivna en månad eller längre. En behandlingsmetod, kallad ”Return to work”, har specialutformats av psykologer på Gustavsbergs vårdcentral. Den andra var kognitiv beteendeterapi och den tredje metoden en kombination av båda. Preliminära resultat visar på att förstnämnda behandling gjorde att många gick tillbaka tidigare till jobbet och sedan hade färre sjukskrivningsdagar under kommande år. Behandlingen bygger på inlärningspsykologi.
– Det börjar med en utredning och kartläggning av arbetslivsproblem, analys av hinder för att återgå i arbete, man skapar en återgångsplan, involverar arbetsgivare och försäkringskassa och prövar nya strategier för att hantera problem kopplade till arbete, förklarar Erik Hedman.
Resultaten visar att patienterna även mår psykiskt bättre trots att metoden inte direkt involverar behandling av det patienterna var sjukskrivna för. De som fick KBT och de som fick en kombination av metoderna mådde även de tydligt bättre efter behandling, men preliminära data tyder på att de som enbart fick KBT i något mindre utsträckning minskade sin sjukskrivning. Att kognitiv beteendeterapi är effektivt för att lindra psykisk ohälsa, men inte alltid påverkar arbetsåtergång har även visats i annan forskning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar