Om jag kunde, skulle jag kanske skicka ett långt brev till varenda lärare och rektor och bup och speciallärare i hela landet, med de hundratals berättelser jag tagit del av, där högt begåvade barn behandlas olyckligt eller rent illa av skolan.
För jag tror inte skolorna förstår. Självklart är det inte med mening som de låter barnen hamna så snett. Men jag tror inte de förstår hur illa det är.
Allt från uppgivenhet och växande förtvivlan inför uteblivna extrauppgifter på rätt nivå, till kommunala rektorer som hotar föräldrarna; från lärare som låter elever tydligt märka att de inte gillar dem, till en lågstadieelev som polisanmäls efter att ha försvarat sig i en kränkande situation; från sjukskrivna elever som förlorat sin framtidstro, till 8-åringar med självmordstankar; från uteblivna pedagogiska kartläggningar, till pedagoger som medvetet försöker sätta dit barnet och spydigt säger visa den där begåvningen nu då.
Skolledare, lärare, specialpedagoger och psykologer (!!) som lägger ansvaret på barnet att lösa sin undervisningssituation, som barnet uppenbarligen inte fungerar i! Ofta en 6-åring, eller 7-, 8-, 9-åring!
Hundratals berättelser om lärare, rektorer och psykologer som aldrig hört talas om hur man ska bemöta och undervisa barn med hög begåvning, och som inte tar till sig kunskaper och forskning, ens när föräldrar skriver ut och sätter materialet i handen på dem. Hundratals föräldrar som – för att deras barn inte ska gå under – lägger mängder av tid, ibland flera timmar i månaden, ibland flera års heltid, på att göra det som skolan är skyldig att göra.
Men som många skolor inte gör, trots att det finns forskning, rekommendationer, handlingsplan hos SKL, mängder med läromedel på webben och i appar, gratis föreläsningar och handledning för pedagogerna, krav på att göra en pedagogisk kartläggning, möjlighet att ta stöd av specialpedagoger och psykologer ...
Inte ens de lättaste sakerna klarar många skolor av: Uppgifter på rätt nivå, ingen repetition av kunskapsinlärning som eleven redan klarat av, redovisa muntligt eller på dator för att slippa skriva för hand, stöd i frustrerande situationer.
Två fina artiklar som ger en god bild
Sydsvenskan har skrivit om två barn som haft svårigheter på grund av sin höga begåvning. Tobias, vars lärare fått hantera utmaningar som att han valde att räkna på kinesiska, och Julia, som inte alls fick det hon behövde på högstadiet.
För skolor som vill göra rätt:
Psykolog Staffan Harlings rekommendationer till skolorSocialmedicinsk tidskrifts temanummer om högt begåvade barn
SKLs handlingsplan för högt begåvade elever
Umeås bank med arbetssätt
Internationell forskning och praxis hos Hoagie's gifted education
... och om du undrar hur jag hinner blogga så mycket om det här, så är det för att mina barns nya skola faktiskt är en av de som tar fullt ansvar och gör allt de kan för att ge mina barn det de behöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar