Särbegåvade barn – elevexempel i skolan – av speciallärare Mona Liljedahl – särbegåvning

Nedan följer en text av speciallärare Mona Liljedahl som jag fått tillstånd att publicera. Hon har sammanställt några typiska elevscenarier, och ger rekommendationer utifrån dem och den forskning och praxis som finns kring elever med hög begåvning.

Först kommer texter om barn i yngre åldrar. Längre ner kommer texter om tonåringar.

I ett annat inlägg kan du läsa Mona Liljedahls formulär för skolanamnes för att kartlägga en viss elev kring begåvning.

Särbegåvade elever i yngre år – Elevexempel

Ellen åk 4 – vad skolan ser: Ellen …

• pratar bort lektioner med bänkkamrater

• blir konstant flyttad för att sluta prata
• stör lärare och kamrater som vill arbeta

• verkar inte vilja ”lyda” sina lärare, kan vara spydig

• verkar glad och social

• är duktig att diskutera
• räcker alltid upp handen och ber om hjälp, fastän hon ”borde” förstå

• ställer oavbrutet frågor

• säger att hon inte kan eller att hon inte ”fattar”
• har en bristfällig stavning, svårt med dubbelteckning
• har dålig handstil

• vägrar läsa böcker
• ligger i nederkant av normalsnittet på läshastighet

• visar en god förståelse av textinnehåll vid diskussioner
• screenas för läs- och skrivsvårigheter, men fyller inte alla kriterier
• lästränar med specialpedagogen 1 gång/vecka
• gör inga hemläxor

• gör inte alla uppgifter, gör halva uppgifter

• oroar svenskläraren som skriver i omdömet att Ellen kanske inte kommer att klara kunskapsmålen i åk 6

Vad Ellen visar hemma – Skolan vet inte att Ellen …

• känner sig utanför i klassen

• retas av de ”coola” tjejerna
• saknar självförtroende

• älskar högläsning

• har redan genom högläsning läst flera ungdomsböcker, t.ex. ”Vargbröder”-serien (Paver) och ”Grottbjörnens folk” (Auel)

• älskar böcker med inslag av magi och livsfrågor
• vägrar att läsa böcker om barn- och tonårsproblem eller kärleksrelationer

• är arg på läspedagogen som hänvisar till barnlitteratur
• tycker det är ”pinsamt” att bli hämtat till lästräning

• tycker texterna på lästräningen är tråkiga
• är duktig att följa skrivna monteringsinstruktioner för vuxna, även engelska

• är kreativ och skapande inom flera områden
• läser noga igenom lärarnas omdömen och blir ledsen

• är övertygad om att lärarna ”hatar” henne

• tycker att lärarna är ”dumma i huvet”

• avskyr skolan och får ont i magen varje morgon

• tycker att hon inte lär sig något i skolan

• älskar att prata med sin fem år äldre syster om matematiska problem
• får betyget B på nationella provet i svenska åk 6, A i engelska och matematik, trots att hon inte gjort en enda hemläxa eller en enda uppgift

Råd till skolan från specialpedagogen: Ellen behöver …

• att skolan förstår att Ellens frågvishet handlar om behov att veta orsak-verkan, ett verkligt behov att gå på djupet
• att skolan förstår att Ellens attityd är en reflektion av lärarnas attityder till henne
• få sitt kunskapstak utforskat
• bygga upp sitt självförtroende genom att skolan speglar hennes styrkor
• få tillit till lärarna

• känna sig trygg i klassen

• att lärarna tar ansvar för sociala intriger
• att lärarna frågar föräldrarna om färdigheter

• att lärarna lyssnar in tips på böcker från hemmet
• bli stimulerad

• få vara kreativ

• få diskutera lektionsinnehåll och uppgifter

• få veta varför; syftet, bakomliggande orsaker och nyttan med uppgifter (dvs. orsak-verkan)

• gå på djupet (inte ytkunskaper)

• belöningar, inte hot

• bli vänligt bemött
• bli hörd

• ett fördjupat/särskilt mentorskap av pedagog som är nyfiken på Ellen

Frank åk 2 – vad skolan ser: Frank …

• sitter mest och drömmer
• sitter långa stunder på toa
• gör inte alla uppgifter

• gör inte färdigt arbetsböckerna

• följer inte instruktioner
• gör på sitt eget sätt

• verkar inte lyssna, verkar långt borta

• går ofta för sig själv

• uttrycker idéer som får klasskamrater att skratta

• drar ”fåniga” skämt och blir ibland ”tramsig”

• drar sig undan grupparbete

• verkar glad och positiv

• pratar ”vuxet”

• är lillgammal

• verkar intelligent

• är ”överdrivet artig”, t.ex. ”Ursäkta fröken”, osv.

• räcker ofta upp handen och ställer frågor till synes utanför ämnet

• skriver mördarhistorier som oroar lärarna

• är duktig på att rita

• får sammanbrott (gråter) när han ritar ”fel”

• blir arg när han måste sluta med en uppgift som inte är färdig

• vägrar att äta lunch när han är arg på sig själv

• sitter ibland under bordet och är ledsen

• vill inte spela fotboll med pojkarna

• remitteras till skolpsykologen för sin underaktivitet och sina sammanbrott

Vad Frank visar hemma – Skolan vet inte att Frank …

• blir mobbad och utfrusen i klassen

• skrev obehindrat när han var fyra år
• kunde läsa och skriva flytande när han började skolan samt räkna och teckna porträtt

• läser Harry Potter, Illustrerad Vetenskap och Kalle Anka
• har många intensiva intressen, t.ex. fågelskådning, vetenskap och existentiella frågor
• har en stark fantasi och bygger upp fantasivärldar i huvudet

• ritar mycket
• spelar piano

• tycker om klassisk musik

• saknar vänner

• känner sig annorlunda

• får svårt att sova av dokumentärer om mänskligt lidande

• blir bedömd som högbegåvad av skolpsykologen (informationen hamnar ”mellan stolarna”)

Råd till skolan från specialpedagogen: Frank behöver …

• en pedagogisk kartläggning
• få sitt kunskapstak utforskat
• få hoppa över arbetsuppgifter och repetitiva moment

• få göra uppgifter på sitt eget sätt (ni egen nivå)

• få accelerera i kurser

• berikning och fördjupning i ämnen

• partiell förflyttning i ämnen av intresse

• kamrat(er) på samma nivå

• någon att arbeta med, gärna i en annan klass/åk

• ingripande mot mobbningen
• hopp om världen

• få sin frågvishet mättad genom fördjupat/särskilt mentorskap

• få tid att rita klart, även om det tar hela dagen

• få tid att tänka innan han påbörjar uppgifter

• få diskutera sina mördarhistorier (de kan vara en nödvändig pysventil)

• få ta med sig Harry Potter, Illustrerad Vetenskap och Kalle Anka till klassrummet och läsa när han är arg, ledsen eller uttråkad
• kunna dra sig undan till en lugn och trygg plats

• kontakt med en vetenskapsman/ämnesexpert inom intresseområden

Tänk på att …

• intellektuella aktiviteter (tänkandet) är särbegåvade barns lek
• särbegåvade elever behöver kommunicera utifrån sin egen nivå, inte utifrån klasskamrater (t.ex. grupparbete, klassrumsdiskussioner, etc.)
• särbegåvade tänker mer abstrakt och komplext, och kan verka ha ”tokiga” idéer; ta ställning för deras ”tokiga” idéer inför klasskamrater (avstigmatisera)
• återkoppla kloka tankar till eleven
• särbegåvade elever drivs av att lära sig något av läsning
• de uppskattar ofta litteratur med livsfrågor och magiska inslag
• många särbegåvade elever är ointresserade av litteratur om kärlek och relationer
• de drivs av meningsfullhet
• de vill veta varför, dvs. orsak-verkan
• de känner av stämningen i klassrummet
• de vet intuitivt vad läraren tycker om dem
• de mår dåligt av att andra lider, t.ex. om klasskamrater utsätts för orättvis behandling eller historier om världssvält
• särbegåvade elever behöver få vara barnsliga

Tänk på att inte …

• Använd inte den begåvade eleven som stödlärare! Detta berövar inte bara eleven på stimulans och utmaningar, utan blir även som ett straff för elevens högre förmåga.
• Sätt inte särbegåvade elever i ett avskilt rum för att arbeta ensam. Detta ökar inte bara elevens känsla av utanförskap, utan blir även som ett straff (en ”utvisning”) för att eleven drivs av kunskapstörst.
• Ge inte eleven mer att göra av samma sak. Det tråkar ut eleven och blir som en bestraffning för att den redan har förstått. Eleven vill gå vidare och fördjupa sig.
• Upprepa inte, kräv t.ex. inte fler uppsatser för att eleven ska bekräfta sin nivå eller fler provresultat för att bekräfta att eleven minns, etc. Särbegåvade elever lär sig snabbt principen. När de har förstått principen så vill de gå vidare. Jämför detta med lärarutbildningens mångfald av pedagogiska teorier och hur ingen kräver av behöriga lärare att i detalj minnas t.ex. Vygotskijs idéer. Man utgår ifrån att examinerade lärare har förstått principen. Samma förhållningssätt bör appliceras på särbegåvade elever.
• Det är inte elevens eget ansvar att leta efter och hitta sin nivå i ämnet, eller att själv efterfråga stimulans, inspiration och fördjupning. Det är alltid pedagogens ansvar.
• Fråga inte eleven vad den vill göra istället (för de ”tråkiga” uppgifterna). Det är pedagogens ansvar att handleda och utforska.

Särbegåvade i högstadiet och gymnasiet

Särbegåvade elever som inte har fått rätt stöd och stimulans i lägre år, slutar ofta att utveckla sina färdigheter. Det innebär att många särbegåvade elever ligger efter sina jämnåriga i färdigheter, t.ex. meningsstruktur, läsflyt, stavning, uppsatsskrivning, etc. Däremot ligger den särbegåvade eleven fortfarande kognitivt före sina normalbegåvade kamrater.

Detta skapar en svår utmaning för den undervisande läraren, men i synnerhet för eleven själv. Och det är inte alls säkert att eleven själv vet om sin begåvning, utan eleven kan tolka bristande färdigheter som brister inom sig själv.

Särbegåvade elever har en förhöjd förmåga att abstrahera och förstå vad som skulle vara ett optimalt slutresultat, och är ofta perfektionister, vilket gör att de har en tendens att underkänna sina egna prestationer. Uppsatsskrivning tillhör ett sådant mycket vanligt problemområde för särbegåvade elever i tonåren. Detta resulterar i att uppsatser blir oinlämnade och halvfärdiga, om de påbörjas alls.

Kom ihåg att tonåringar som ”hemmasitter” kan vara slocknade särbegåvningar. Var fjärde elev som hoppar av high school i USA har hög begåvning.

Elevexempel

Katja år 2 gymnasiet – vad skolan ser: Katja …

• gör ingenting i ämnet svenska
• tränar läsning och skrivning hos specialläraren

• kommer inte igång med läsningen av den anvisade boken
• säger att hon behöver mer tid att göra uppgifter, t.ex. vid uppsatsskrivning

• säger att det ”låser sig” inför uppsatsskrivning
• säger att hon ”fastnar” i allt myller av tankar i huvudet

• sjukanmäler sig ofta

Vad Katja visar hemma – Skolan vet inte att Katja …

• slukar på originalspråket böcker av John Green och Veronica Roth
• älskar djupsinniga personbeskrivningar
• blir så tagen av ett utdrag ur ”På spaning efter den tid som flytt” av Marcel Proust att hon sparar papperskopian
• tycker den anvisade boken är ”tråkig”

• tycker att hon alltid har annorlunda”

• tycker att hon tänker ”för mycket”

• har svårt att prata om ”ytliga” saker

• var högpresterande fram till högstadiet

• tror att hon är ”dum i huvudet”
• har ofta ångest över livet och sömnproblem

• drömmer om att bli författare

Råd och tips till skolan från specialpedagogen: Katja behöver …

• veta om sin perfektionism

• få hjälp med tankekartor och uppsatsstruktur, etc.

• få hjälp att fånga upp eftersatta färdigheter 
• bli utmanad i läsningen (”svårare” litteratur)
• få formulera sin kritik av den anvisade boken, dvs. en ”bakvänd” litteraturdiskussion (med fokus på det ”dåliga”)
• få veta meningen med uppgifter, syftet
• 
få veta vad som bedöms och när
• få hjälp att till en början arbeta med innehåll eller form

• få hjälp att få ner sina tankar, få stöd att formulera tankar
• konkreta exempel

• tid att tänka färdigt

• få någon liknande att arbeta parvis med

• bli vänligt bemött

• få självförtroende, tilltro till sin förmåga

Max åk 8 – vad skolan ser: Max …

• stormar ofta ut ur klassrummet

• är ibland oförskämd mot läraren

• kan bli så arg på uppgifter att han kastar dem mot väggen

• har en ”knasig” humor

• spelar pajas

• får ofta klasskamraterna att skratta

• stannar ofta hemma

• är regelbundet föremål för EVK

• lämnar inte in några uppgifter

Vad Max visar hemma – Skolan vet inte att Max …

• har ett IQ på minst 130 enligt en WISC-testning

• trivs bäst med vuxna

• blir frustrerad när undervisningsnivå och uppgifter är för enkla
• har otroligt tråkigt i skolan

• ser skolan som ett hinder för sin kunskapsutveckling

• har byggt en egen fungerande mobil av elektronikskrot från tippen

• har många intressen, både tekniska och konstnärliga

• deltar i underjordiska konstprojekt

• har svår ångest och sömnproblem

• studerar olika filosofiska inriktningar på nätterna

Råd och tips till skolan från specialpedagogen: Max behöver …

• en pedagogisk kartläggning

• få sitt kunskapstak utforskat

• få accelerera

• få stimulans i form av berikning, fördjupning

• få läsa kurser på högre nivå (t.ex. gymnasiet)

• särskilt/fördjupat mentorskap

• få öva sina färdigheter med någon som känner till hans begåvning
• få studie- och yrkesrådgivning (dvs. hjälp att se framåt)

Tänk på att särbegåvade tonåringar …

• är i grund och botten perfektionister och vill därför fullända uppgifter

• tar längre tid på sig för att göra färdigt uppgifter

• behöver tänka färdigt innan de påbörjar uppgifter

• skäms ofta för sina bristande färdigheter och låter bli att lämna in uppgifter
• söker efter (förlorad) meningsfullhet
• har många tankar i huvudet samtidigt och behöver hjälp att strukturera dem
• är känsliga för kritik
• ofta har många negativa erfarenheter från skolan och lärare
• ofta har blivit missförstådda, utstötta, mobbade eller dumförklarade
• oftast saknar riktning i livet, eftersom de kan överväldigas av alla valmöjligheter och rädsla att välja fel
• grubblar över existentiella problem, kan ha problem med depression, ångest och sömn
• oftast inte tycker om att läsa rena ”tonårsböcker”

• ofta stimuleras av läsning med ett existentiella budskap

• ofta har en förhöjd självinsikt, särskilt kring sina tillkortakommanden
• intuitivt förstår andra människors perspektiv

• behöver fascineras och utmanas

• är mer luststyrda

• kan välja bort att prestera om uppgiften känns meningslös

• inte drivs av betyg eller andra yttre belöningar

• är känsliga för stämningen i klassrummet

• är känsliga för lärarens inställning till eleverna

• har mycket höga krav på sig själva

• ofta har ”talängslan”
• i regel inte vill sammanfatta andras tankar
• vill skapa (tänka) nytt
• drivs av självutveckling (även om de inte är medvetna om det)

Tänk på att inte …

• Använd inte den begåvade eleven som stödlärare! Detta berövar inte bara eleven på stimulans och utmaningar, utan blir även som ett straff för elevens högre förmåga.
• Sätt inte särbegåvade elever i ett avskilt rum för att arbeta ensam. Detta ökar inte bara elevens känsla av utanförskap, utan blir även som ett straff (en ”utvisning”) för att eleven drivs av kunskapstörst.
• Ge inte eleven mer att göra av samma sak. Det tråkar ut eleven och blir som en bestraffning för att den redan har förstått. Eleven vill gå vidare och fördjupa sig.
• Upprepa inte, kräv t.ex. inte fler uppsatser för att eleven ska bekräfta sin nivå eller fler provresultat för att bekräfta att eleven minns, etc. Särbegåvade elever lär sig snabbt principen. När de har förstått principen så vill de gå vidare. Jämför detta med lärarutbildningens mångfald av pedagogiska teorier och hur ingen kräver av behöriga lärare att i detalj minnas t.ex. Vygotskijs idéer. Man utgår ifrån att examinerade lärare har förstått principen. Samma förhållningssätt bör appliceras på särbegåvade elever.
• Det är inte elevens eget ansvar att leta efter och hitta sin nivå i ämnet, eller att själv efterfråga stimulans, inspiration och fördjupning. Det är alltid pedagogens ansvar.
• Fråga inte eleven vad den vill göra istället (för de ”tråkiga” uppgifterna). Det är pedagogens ansvar att handleda och utforska.