De framgångsrika metoderna för att vända underprestation utgår från att problembeteendet har formats av saker eleven upplevt i skolan och som kan ändras. Dessa är i huvudsak
(a) de sociala budskap som förmedlas av läraren och kamrater som inbjuder eller avskräcker eleven att delta (Purkey, 1984)
(b) i vilken grad läroplanen och undervisningen är lämplig för elevens lärstil och kunskapsnivå.
Framgångsrika metoder skapar positiva krafter för att forma ett beteende som kan leda till framgång.
Arbete med begåvade underpresterare måste leda till att eleven får hjälp att utvecka tre viktiga saker:
(a) en förståelse för sig själv – hur det är att vara begåvad, och vilka utmaningar det medför
(b) konstruktiva sätt att hantera den oundvikliga konflikt och frustration som skapas av den stora skillnaden mellan kognitiv förmåga och presterandenivå
(c) en mer positiv och sann självbild och högre självkänsla.
1. Lärarna måste acceptera att eleven är intellektuellt begåvad, att eleven inte vill underprestera eller misslyckas, och att eleven har låg självkänsla och behöver få stöd att utveckla självförståelse och konstruktiva färdigheter för att hantera sina svårigheter. Lärarna måste ha kompetens nog att vägleda eleven, förstå hur högt begåvade barn fungerar, och vara positivt inställda till utmaningen i att arbeta med denna typ av elev.
2. Kursinnehållet ska vara utmanande, meningsfullt och givande för eleven. Det måste finnas en balans mellan grundläggande kompetensutveckling och ett mer avancerat utforskande av konst och vetenskap. Motivera eleven genom att visa hur arbetet kan leda till en framtida karriär som är kopplad till elevens intressen. Lärsituationerna och lärupplevelserna bör också ge största möjliga utmaning men samtidigt gott stöd och goda förutsättningar för eleven att lyckas med varje uppgift.
3. Uppgifterna måste kräva minimalt med memorering och repetition. Så långt som möjligt, låt eleven själv utreda frågeställningar och genomföra vetenskapliga undersökningar och arbeta kreativt. Uppmuntra självstyrt lärande, och stöd elevens självdisciplin. Sträva efter att ge eleven en känsla av spänning, förväntan, personlig tillfredsställelse och låga förväntningar.
4. Eleven ska regelbundet studera tillsammans med andra begåvade elever, gärna andra underpresterande begåvade. Gruppen måste få gott om handledning, och alla måste acceptera mångfald och individuella olikheter.
Purkey, W. INVITING SCHOOL SUCCESS. Belmont: Wadsworth Publishing Company, l978.
Shoff, H. G. THE GIFTED UNDERACHIEVER: DEFINITIONS AND IDENTIFICATION STRATEGIES. 1984. ED 252 029.
Section on Gifted Underachievers. 1983. ROEPER REVIEW 5(4).
Whitmore, J. R. GIFTEDNESS, CONFLICT, AND UNDERACHIEVEMENT. Boston: Allyn & Bacon, 1980.
Whitmore, J. R. "Recognizing and Developing Hidden Giftedness." THE ELEMENTARY SCHOOL JOURNAL, 82 (3), 274-283.
Whitmore, J. R. WHAT RESEARCH AND EXPERIENCE SAY TO THE TEACHER OF EXCEPTIONAL CHILDREN: GIFTED LEARNING DISABLED STUDENTS. Reston, VA: The Council for Exceptional Children, l985.
Arbete med begåvade underpresterare måste leda till att eleven får hjälp att utvecka tre viktiga saker:
(a) en förståelse för sig själv – hur det är att vara begåvad, och vilka utmaningar det medför
(b) konstruktiva sätt att hantera den oundvikliga konflikt och frustration som skapas av den stora skillnaden mellan kognitiv förmåga och presterandenivå
(c) en mer positiv och sann självbild och högre självkänsla.
Fyra centrala komponenter
Arbetet med att vända underpresterandet kan ske i klassrummet, i ett resursrum med särskilda resurser, eller enligt en individuell pedagogisk plan, kanske med stöd av en mentor i skolan eller samhället. Oavsett struktur behöver fyra komponenter ingå:1. Lärarna måste acceptera att eleven är intellektuellt begåvad, att eleven inte vill underprestera eller misslyckas, och att eleven har låg självkänsla och behöver få stöd att utveckla självförståelse och konstruktiva färdigheter för att hantera sina svårigheter. Lärarna måste ha kompetens nog att vägleda eleven, förstå hur högt begåvade barn fungerar, och vara positivt inställda till utmaningen i att arbeta med denna typ av elev.
2. Kursinnehållet ska vara utmanande, meningsfullt och givande för eleven. Det måste finnas en balans mellan grundläggande kompetensutveckling och ett mer avancerat utforskande av konst och vetenskap. Motivera eleven genom att visa hur arbetet kan leda till en framtida karriär som är kopplad till elevens intressen. Lärsituationerna och lärupplevelserna bör också ge största möjliga utmaning men samtidigt gott stöd och goda förutsättningar för eleven att lyckas med varje uppgift.
3. Uppgifterna måste kräva minimalt med memorering och repetition. Så långt som möjligt, låt eleven själv utreda frågeställningar och genomföra vetenskapliga undersökningar och arbeta kreativt. Uppmuntra självstyrt lärande, och stöd elevens självdisciplin. Sträva efter att ge eleven en känsla av spänning, förväntan, personlig tillfredsställelse och låga förväntningar.
4. Eleven ska regelbundet studera tillsammans med andra begåvade elever, gärna andra underpresterande begåvade. Gruppen måste få gott om handledning, och alla måste acceptera mångfald och individuella olikheter.
FOR MORE INFORMATION
Dowdall, C. B., and N. Colangelo. "Underachieving Gifted Students: Review and Implications." GIFTED CHILD QUARTERLY 26 (l982): 179-184.Purkey, W. INVITING SCHOOL SUCCESS. Belmont: Wadsworth Publishing Company, l978.
Shoff, H. G. THE GIFTED UNDERACHIEVER: DEFINITIONS AND IDENTIFICATION STRATEGIES. 1984. ED 252 029.
Section on Gifted Underachievers. 1983. ROEPER REVIEW 5(4).
Whitmore, J. R. GIFTEDNESS, CONFLICT, AND UNDERACHIEVEMENT. Boston: Allyn & Bacon, 1980.
Whitmore, J. R. "Recognizing and Developing Hidden Giftedness." THE ELEMENTARY SCHOOL JOURNAL, 82 (3), 274-283.
Whitmore, J. R. WHAT RESEARCH AND EXPERIENCE SAY TO THE TEACHER OF EXCEPTIONAL CHILDREN: GIFTED LEARNING DISABLED STUDENTS. Reston, VA: The Council for Exceptional Children, l985.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar