Att föräldra lågaffektivt – varför?

"Varför tillrättavisade jag inte Mathilda, frågar sig nu vän av ordning?" skriver Tina i sin blogg, och svarar sedan på frågan. Hennes poäng bottnar i det Bo Hejlskov Elvén sa i teve igår:

"Barn lär sig ingenting av att vi tillrättavisar dem. De lär sig ingenting av att vi straffar dem. Barn lär sig av att lyckas."

Och det är vi vuxna som måste se till att de kan lyckas. Det är vårt ansvar. Det är vårt ansvar.

Du får handfasta råd i Tinas och Bos bok Barn som bråkar.

Det finns en sammanfattning här på bloggen om lågaffektivt bemötande.

Om du har ett barn som är snabbtänkt, talangfullt, utmanande, kan du troligen hitta råd även i Linda Kreger Silvermans Särskilt begåvade barn.

Vill du läsa vidare här på bloggen kan du börja med mina råd till skolan om begåvade utmanande barn.

Arga barn – 3 steg mot en lösning – Ross Greene – collaborative problem solving

Här nedan kan du läsa ett utdrag ur en läsvärd text: Ross Greene i SvD om sin metod att bemöta barn som får utbrott, med hjälp av plan A, B och C.

– Många försöker vara tydliga auktoriteter och ”visa vem som bestämmer”, men sådana skarpa tillsägelser triggar snarare fram utbrott. Att försöka motivera de explosiva barnen att uppföra sig väl genom bestraffning eller belöning, har inte heller någon större effekt. Deras beteenden beror ju inte på bristande motivation, utan på en oförmåga.

IQ är inte något dåligt, orättvist, elitistiskt eller farligt.

Varför tycker så många så illa om iq? Jag har svårt att förstå det. IQ är en siffra av många, som skostorlek eller blodtryck. Alla dessa siffror beror på gener. Vad som händer sedan är en kombination av arv och miljö. 

Kinesiska flickors lindade fötter höll sig korta. Äter du dålig mat riskerar du få problem med blodtrycket. Ett högt iq översätts inte automatiskt till ett högt betyg. Fötter behöver skor i rätt storlek för att må bra, kroppen behöver sund mat och motion för att hjärtat ska må bra, och barn oavsett iq behöver en passande undervisning för att må bra – de behöver träna färdigheter och lära in fakta.

Betyg och prov är förresten, på ett sätt, mycket mer orättvist, ojämlikt och osäkert än iq-tester. Ett bra betyg kräver att du har kunnat göra det lärarna kräver, med de förutsättningar livet och lärarna har gett dig. Då gäller det att inte tappa motivationen eller hamna i konflikt med lärarna. Eller råka få en dålig lärare. Barn med rika eller utbildade föräldrar kan få ett helt annat stöd hemifrån än fattiga barn, som ofta också går i sämre skolor. Oxford och Cambridge har börjat ta in studenter utifrån iq mer än utifrån betyg, eftersom deras efterforskning visar att iq är mer rättvisande för vilka studenter som kommer att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det finns många fler fattiga än rika barn med hög iq, men vilka är det som brukar ha störst chans att komma in på bra universitet – fattiga eller rika? Det här är alltså ett exempel på en situation när iq det rättvisa, det som faktiskt motverkar elitism och klasskillnader.

Hög IQ kan MOTVERKA bra skolresultat - ny engelsk forskning

Hur är det möjligt, att en hög IQ och förmåga kan leda till DÅLIGA resultat i skolan? Detta skriver Anne Favier-Townsend om i sin avhandling.

Om du har ett högt iq, en hög begåvning, en snabb inlärning, betyder det att du är annorlunda än de flesta i din skola.

Det kan leda till att du känner dig fel, eller blir mobbad. Det kan leda till att du blir deprimerad och tappar motivationen.

Den vanliga undervisningens innehåll och tempo passar inte din snabba förmåga. Om skolan inte ger anpassad undervisning riskerar du att börja prestera sämre än du egentligen kan.