Relation och individuell anpassning ger framgång i undervisningen – forskning från Skolinspektionen

"Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:

• Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verk­tyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. 
• Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. 
• Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera under­ visningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. 
• Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. 
• Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i under­ visningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka. 

"Medan forskningen pekar ut några specifika kompetenser hos läraren som visat sig ha stor betydelse – kompetens att bygga och utveckla relationer, ledarkompetens och didaktisk kompetens – krävs också en organisation som skapar tydlig­het och struktur och där det finns kollegiala samtal om mål, värderingar och bedömning av resultat som rektor driver.

Utdragen på denna sida kommer från Framgång i undervisningen – En sammanställning av forsknings­resultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan (Skolinspektionen 2010). 

Hattie (2009) som genomfört den hittills mest omfattande analysen av resultat av ett större antal andra studier (metaanalys) inom området, har framhållit betydelsen av hur läraren agerar och vilken typ av undervisnings­ situationer läraren skapar. Goda relationer mellan lärare och elever och höga förväntningar från lärarens sida på samtliga elever har visat sig ha påvisbar betydelse ... (Hattie, J. (2009) ”Visible Learning. A synthesis of over 800 meta­analyses relating to achievement.” London: Routledge. Se även uppföljaren i svensk översättning, Hattie, J. ”Synligt lärande för lärare”. Natur & Kultur)

Framgångsrika lärare motiverar också eleverna, genom att ha ändamålsenliga förväntningar på dem och samtidigt koppla undervisningen till elevernas erfarenheter. Resultatet blir en undervisningsmiljö som stödjer och strukturerar elevens lärande. En miljö där läraren leder eleven i kunskapsutvecklingen, gör eleven delaktig och utmanar och stimulerar genom att variera undervisningen och sätta mål och förväntningar lite bortom elevens kunskapshorisont.

Forskningen anger att elever lär sig bäst i integrerade och omhänder­ tagande lärandemiljöer, där man inte bara tolererar utan välkomnar misstag. Det handlar om proaktiva och stödjande klassrum där eleverna tillåts ta intellektuella risker och där fokus sätts på lärande och inte bara på att veta och kunna eller på rätt svar. ---

Forskningen visar också att lärarens uppfattning om elevernas potential för lärande påverkar elevernas prestationer. --- Tilltro till elevernas förmåga är dock inte tillräckligt i sig, utan måste kombineras med ett aktivt stöd från lärarens sida. För höga förväntningar riskerar annars att leda till rädsla och överdriven press, vilket i sin tur tenderar att premiera ytlärande framför fördjupat lärande.

Forskningen visar på vikten av individanpassning, variation och utmaningar i en lärandemiljö som är trygg, stödjande och uppmuntrande. Utgångspunkten tas i elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Lärare som kan leda och genomföra en variation av undervisningsmetoder, alternativa ansatser och förklaringar av innehållet och som använder varierat undervisningsmaterial och utmanande uppgifter ger bättre förutsättningar för elevernas lärande stimulerar elevernas lust att lära.  ---

Goda lärandemiljöer kan alltså inte strömlinjeformas utan måste organiseras utifrån unika förhållanden. Fokus bör enligt forskningen riktas mindre mot färdig kunskap och mer mot elevers successiva kunskapsutveckling, som innefattar en möjlighet för eleven att pröva sina erfarenheter, kunskaper och förhållningssätt i olika situationer.

Samverkan mellan lärare har också visat sig vara en faktor av vikt. Betydelsen har lyfts fram av professionella lärare med höga förväntningar på varandra, som tillsammans reflekterar över sitt arbete (McKinsey & co (2007) ”How the world ́s best performing schools come out on top.")

---
Ska läraren kunna utföra sitt uppdrag framgångsrikt krävs nödvändiga resurser i form av tid och adekvat utrustning för arbetet. Därtill krävs en genomtänkt organisation för kompetensutveckling och utveckling av skolans interna arbete. Utifrån detta granskar Skolinspektionen med stöd i forskningen också ofta de in­direkta förutsättningar som kan ha betydelse för elevernas måluppfyllelse:

• Om lärarna har utbildning för den undervisning de bedriver 
• Om lärarna får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter 
• Om lärarna samverkar med andra lärare i syfte att nå utbildnings­målen 
• Om rektorn tar ansvar för undervisningens kvalitet, inhämtar kunskap om lärarnas undervisning och följer upp undervisningens resultat 
• Om det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som inkluderar under­visningen i det aktuella ämnet 
• Om de lokaler och den utrustning finns som behövs för att uppfylla syftet med utbildningen 

Ovanstående slutsatser avseende lärarkompetenser och rektors roll ger enligt Skolinspektionen god vägledning för skolans huvudmän i förbättrings­ arbetet. Genom att skapa en stödjande strukturerad miljö för undervisning och lärande, samt genom att initiera och stödja lärares professionella utveckling i en riktning enligt ovan, kan skolans huvudmän ta en central och aktiv roll i arbetet för förbättrade resultat. Skolinspektionen bedömer således inte enbart undervisningen utan även att rektor tar ansvar för och utvecklar dess kvalitet samt att huvudmännen tar ett sådant övergripande ansvar för verksamheterna som anges i skollag och läroplaner.

På Skolinspektionens webbplats finns hela materialet.