Var TREDJE elev vill ha mer utmaningar i skolan – Skolinspektionens årsrapport

Skolinspektionen släppte sin årsrapport häromdagen. (Längre ner kan du läsa utdrag.)

Var tredje elev vill ha mer utmaningar. 

Många lärare säger att de inte hinner individanpassa. Att de inte har verktyg och metoder, inte har förutsättningarna.

Ändå lyckas vissa skolor! Där rektor följer upp och utvecklar. Där rektor ser till att det finns en kollegial samverkan. Där rektor ser till att det finns en systematik. Det går alltså.

Det står ju så här i skollagen:

3 kap 3 §: Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de be­ höver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. ... Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Alla vet och håller med om att olika barn i samma ålder kan olika mycket, och lär sig olika snabbt. Ska de ändå sitta i samma rum och lyssna på samma sak, och jobba med samma uppgifter? Nej, det ska de inte. Det finns metoder för hur man differentierar undervisningen – hur man i klassrummet har förberett så att olika barn gör olika saker, utifrån förkunskaper och förmåga, men kring samma ämne och syfte. Men uppenbarligen har inte alla lärare tillräckliga kunskaper, färdigheter eller resurser för att göra detta.

Detta kan alltså inte lämnas till enskilda lärare att lösa. Det är en fråga för rektor och huvudman.

• Rektor måste gå ut till klassrummen och se till att undervisningen differentieras till varje barn. Där något kan bli bättre ordnar rektor insatser.
• Rektor ska se till att det sker ett kollegialt samarbete och lärande. Rektor måste avsätta och boka in tydliga tider för detta. Detta är en central framgångsfaktor enligt Skolinspektionen! Här finns en möjlighet att åstadkomma mycket mer, med samma resurser, genom att lärare och rektor lär av varandra, hjälps åt att utveckla varandra. Det måste planeras in tider i årsplaneringen, och dessa tider måste prioriteras. Det är viktigare än mycket annat.
• Rektor ska se till att barnen delas in i fungerande klasser, och fördela pedagogerna enligt behov. 

Huvudmannen måste se till att skolorna har tillräckliga resurser för att klara att följa skollagen, och följa upp vad som behöver utvecklas.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * 

Skolinspektionens generaldirektör skriver bland annat detta:

"I våra granskningar har vi sett skolor som ger alla elever en bra, variationsrik och individanpassad undervisning. I dessa skolor finns till exempel rika möjligheter till utmaningar för elever som vill nå längre i sin kunskapsutveckling. Genom Skolenkäten vet vi att många elever är nyfikna och vill ta ytterligare kliv i olika ämnen. I de här skolorna främjar rektor lärarnas arbete för att stimulera och möta elevernas behov av utmaningar genom att följa upp och utvärdera undervisningen.
---
Rektorer och lärare har ofta svåra utmaningar i skolan, men exemplen ovan visar att det också finns lösningar. Här är det viktigt att det finns bra förutsättningar för alla rektorer och lärare, men det måste också finnas systematik, en god kollegial samverkan och möjlighet att förbereda undervisningen.
---
Under 2016 har vi på ett tematiskt sätt även analyserat elevers behov av att utvecklas mer och längre. Det handlar om alla de elever, cirka en tredjedel i vår enkät, som säger att utmaningarna i skolan inte är tillräckliga. Det är såklart viktigt att ta vara på gnistan och nyfikenheten hos elever som vill utvecklas. Den får inte tappas bort!

När vi gått igenom ett antal kvalitetsgranskningar har vi sett att arbetet med att ge tillräcklig stimulans många gånger varit otillräckligt. En vanlig förklaring är att lärare säger att de inte hinner. Det är svårt att individanpassa undervisningen och det är då enklare att lägga undervisningen på en medelnivå för alla. Detta kan innebära att elever som kan och vill gå vidare, inte får tillfälle att utforska och fördjupa sig i ett ämne."

Du kan läsa vidare längre ner. Där ligger utdrag ur årsrapporten som jag tycker ger god vägledning.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * 

Nu kanske du vill läsa vidare här på bloggen om goda exempel som Skolinspektionen har sett? 

Eller om vad skolan kan behöva ge till de 6 olika typerna av begåvade barn – öppna matrisen!

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * 

Utdrag ur Skolinspektionens årsrapport

Skolan är till för lärande och utveckling. Skolinspektionen finner det oroväckande att skolan inte ger alla elever möjlighet att nå så långt som möjligt i sitt lärande.

Våra iakttagelser visar att elever som nått långt i sin kunskapsutveckling inte får tillräckligt utmanande uppgifter eller lärarstöd för att träna på avancerade och utforskande uppgifter. Elever som blivit färdiga med de planerade lektionsaktiviteterna får sällan tillfälle att fördjupa kunskaperna under lärares ledning.

Skolinspektionen har under året uppmärksammat vikten av att inte bara stötta de elever som har svårt att nå målen, utan också utmana och stimulera eleverna i undervisningen. Utifrån erfarenheter från tillsyn, kvalitetsgranskning och Skolenkäten konstaterade Skolinspektionen i en tematisk analys att många av landets elever skulle kunna utvecklas längre om undervisningen var bättre anpassad till dem och erbjöd utmaningar på rätt nivå.

Att undervisningen utmanar och stimulerar ger innehåll och mening till skolarbetet för eleverna.

I intervjuer med Skolinspektionen har elever beskrivit hur läraren gett lektionerna ett intresseväckande sammanhang där både elever som kommit långt i sin utveckling och de som behöver mer stöd uppmärksammats och fått undervisning och uppgifter som varit anpassade efter deras nivå. Skolinspektionen har varit med på många lektioner med tydlig struktur och god studiero, där läraren fångat elevernas lust att lära med en genomtänkt lektionsplanering, uppgifter med syfte och sammanhang och varierande arbetssätt.

Rektor behöver ge lärarna förutsättningarna

Lärare behöver goda förutsättningar att utveckla undervisningens kvalitet. Vid Skolinspektionens intervjuer med lärare, i enkätsvar och i lektionsobservationer, framträder en bild av lärares otillfredsställelse med att inte ha förutsättningar eller verktyg att undervisa alla elever i klassen. Rektorn har ansvar för den pedagogiska utvecklingen, även om undervisningens genomförande är lärarens ansvar. Att rektorn systematiskt granskar och utvärderar undervisningens kvalitet ger underlag för att ta fram och genomföra insatser och åtgärder för att förbättra undervisningen. För att det ska finnas möjligheter till praktisk förändring behöver rektorn göra en planering över hur åtgärderna ska genomföras, vem som är ansvarig, samt se över och säkerställa att såväl resurser som kompetens är tillräckliga för att genomföra åtgärderna.

I samband med tillsynsbesök har flera lärare i intervjuer uppgett att de ser få möjligheter att utforma undervisningen på ett sådant sätt att den möter olika behov. De har upplevt att de saknar verktyg och förutsättningar att ge aktivt lärarstöd till elever som kommit längre i sin kunskapsutveckling eller som är mer motiverade och nyfikna. 

[En r]ektor angav att man inte hade pratat på skolan om hur eleverna skulle kunna utmanas att utvecklas längre, eftersom skolan hade fokuserat på de elever som haft svårt med skolarbetet. Lärarna menade att de endast i matematik hade möjlighet att utmana de elever som behöver mer stimulans, tack vare att de i matematik hade de en bra lärobok där eleverna kunde gå vidare själva. Lärarna menade att det var svårare i exempelvis samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen.

Elevernas tillgång till utmaningar var alltså avhängigt möjligheten att de arbetade själva. Men att arbeta vidare individuellt, antingen genom att göra mer av samma eller själv söka fördjupning, motsvarar inte att utmanas och stimuleras under lärares ledning.

Precis som flera andra granskningar, visade denna granskning att kvaliteten i undervisningen varierar betydligt både mellan skolor och mellan lärare på en och samma skola.

[I skolor som lyckas bra] lyfte rektor och lärare ett antal faktorer som de menade haft stor betydelse: undervisningen hade kartlagts, en utvecklingsplan tagits fram och lärare som kunde driva arbetet framåt hade identifierats. Man hade till exempel tagit del av utbildning inom Skolverkets kompetensutvecklingsinsats Läslyftet, ordnat forum för kollegialt lärande på skolan eller på annat sätt sett till att ta del av aktuell forskning genom föreläsningar och studiecirklar. Dessa förutsättningar för lärare att utveckla sin allmändidaktiska och ämnesdidaktiska kompetens tycks enligt granskningen ha bidragit till goda resultat
Att rektors pedagogiska ledning och lärarnas möjligheter till samverkan och kollegialt lärande har stor betydelse för undervisningens kvalitet har Skolinspektionen påpekat i en lång rad granskningar. I Skolenkäten är det närmare 30 procent av lärarna i gymnasieskolan som inte håller med om att rektor ser till att uppföljningar av lärarnas arbete leder till relevanta förändringar i arbetssätt. Lika många menar att det stämmer dåligt att de arbetar ämnesöverskridande och nästan 20 procent uppger att de inte samverkar med kollegor i planeringen.

I granskningen av lärarstöd och arbetsformer observerades också lektioner där undervisande lärare gav eleverna ett gott lärarstöd. Gemensamt för dessa var att lärarna gav intryck av att ha en tydlig målsättning med vad eleverna skulle ha med sig från lektionen. Lärarna förmedlade också målsättningen i sin undervisning genom att visa ett tydligt engagemang för elevernas frågor och funderingar samt följa en för eleverna tydlig lektionsstruktur. Dessa lärare erbjöd hjälp och stöd samt uppmärksammade passiva elever. Eleverna som tog del av denna undervisning uppgav att lärarna var hjälpsamma och att det var tydligt att de ville att eleverna ska förstå.

Huvudmännen ansvarar för kvaliteten

--- ansvaret för att utbildningen är likvärdig ligger på alla huvudmän. Både kommunala och enskilda huvudmän måste därför ha en medveten styrning av resurserna så att de på bästa sätt möter de olika behov som finns i skolorna.

I flera avseenden ser resultaten från tillsynen för 2016 ut som tidigare års resultat. Det finns allvarliga brister vad gäller elevernas rätt till stöd, undervisning och lärande samt vad gäller huvudmännens ansvarstagande för utbildningens förutsättningar och utveckling.

För att veta hur behoven ser ut och vad som behöver utvecklas för att uppnå likvärdighet måste huvudmännen arbeta systematiskt med att följa upp och utvärdera utbildningen. Huvudmännen behöver ha en god inblick i skolornas villkor och resultat för att kunna säkra att varje skola har tillräckliga förutsättningar för att klara sitt uppdrag. I huvudmannens ansvar ligger att följa upp och analysera verksamheternas resultat i förhållande till de nationella målen.

Brister i att följa upp resultat inom utbildningen och dokumentera denna uppföljning förekom hos 25 procent av de huvudmän för grundskola och 32 av de huvudmän för gymnasieskola som besökts i tillsyn under 2016. I tillsynen har vi sett exempel på huvudmän som främst gjort en ekonomisk uppföljning – en uppföljning av att verksamheterna håller budget – men som inte följt upp och analyserat verksamheternas kvalitet och likvärdighet.
Skolinspektionen har under 2016 sett att huvudmannens kvalitetsarbete kan försvåras på grund av att skolenheternas kvalitetsarbete inte varit tillräckligt utvecklat. --- I sådana fall är det eftersträvansvärt att huvudmannen ser över sin styrning i syfte att förstärka enheternas dokumentation. Genom att efterfråga den typ av uppgifter och analyser som krävs för ett gediget kvalitetsarbete kan också enheternas kvalitetsarbete utvecklas.

Skolinspektionens regelbundna tillsyn granskar även att huvudmännen vidtar åtgärder för att utveckla verksamheten. Utifrån en uppföljning och analys av resultaten ska huvudmannen besluta, planera och genomföra relevanta utvecklingsåtgärder. För många huvudmän såg vi i tillsynen stort utrymme för förbättringar vad gäller insatserna för att utveckla utbildningen.


* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *