De har också samlat ihop övningsuppgifter som alla sorters elever kan finna stimulans av.
Sådana finns även på sidan fattarsnabbt.nu av läraren Lotta Hambraeus.
Utdrag ur rapporten om lärarcirkeln:
En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik Elisabet Mellroth m.fl.Karlstads universitet 2016:36
[I forskningscirkeln arbetade en grupp lärare med att] vetenskapligt utforska sin egen praktik gällande att identifiera och stödja matematiskt begåvade elever. Genom utökad kunskap om matematisk begåvning och genom olika identifieringsmetoder kunde lärarna ana vilka elever som var matematiskt begåvade.
(Kommentar: Gruppen studerade Gerrics kursmaterial om att undervisa särskilt begåvade elever.)
För att stödja de matematiskt begåvade i det vanliga klassrummet lades stor vikt på uppgifter. Lärarna observerade hur två utprövade uppgifter fungerade för identifierade respektive icke-identifierade elever. Identifierade elever upplevde båda uppgifterna mer positivt, de icke-identifierade blev mer positiva till framförallt den ena uppgiften efter att ha arbetat med den. Vi har bekräftat att fortbildning inom matematisk begåvning underlättar för läraren i arbetet med att upptäcka de matematiskt begåvade. Arbetet i forskningscirkeln indikerar även att den typ av uppgifter som användes, tilltalar matematiskt begåvade elever och verkar ha en positiv effekt gällande intresse och glädje för matematik även för de elever som inte blev identifierade [som särskilt begåvade].
Nissen (2016) har visat att listorna har god validitet och reliabilitet och de korrelerar även väl med WISC-test. --- Enligt Nissen ger listorna en indikation på om en elev är särskilt begåvad med 95 procent sannolikhet.
Lärare: Generellt syns av egenskattningslistan att tjejer med dålig självkänsla visar ett lågt värde på antal ja. Detta bör beaktas i användandet av identifieringsverktyg. ---
Problematiken med att upptäcka talang bakom en diagnos blir tydlig i detta arbete. Med dessa elever blir identifikationslistan och egenskattningslistan ändå ett bra sätt att se tendens till talang att fortsätta studera på lektionen för komplett bild. Dessa elever har ofta svårt att uppvisa kunskaper i klassrummet, har svårt att komma i arbete och behöver hjälp att starta upp. Att få tid till att intervjua eleverna är svårt eftersom de har svårt att sätta ord på hur de tänker och känner inför situationer. Med upplevd nöjdhet med problemen som vi jobbade med i studien har dessa elever lättare kunnat ställning till vad de tycker om att jobba med problemen. ---
Elever med talang kan vara svårare att se i klassrumssituationer men framkommer tydligt i identifikationslistorna. Detta ställer krav på dig som lärare att utmana dessa elever och att låta dem visa sina tankar på andra sätt. ---
Fler elever än vad jag trodde utmärkte sig i min undervisningsgrupp. Min största utmaning är att låta eleverna med bakomliggande diagnos få rätt utmaning i ordinarie undervisning. De behöver få utrymme att visa sin kunskap muntligt och få hjälp att starta upp. ---
Det som den här lektionen visade är att de begåvade barnen inte lär sig på egen hand men genom rätt stimulans så kan de använda sin fulla kapacitet och utvecklas vidare och finna glädje! ---
Att hitta bra uppgifter som utmanar dessa barn och ungdomar är viktigt men uppgiften i sig kan inte ensam utmana dem utan det är förutsättningarna omkring som måste vara gynnsamma för att eleven ska utveckla sin fulla kapacitet. Det är viktigt att upptäcka dessa elever i tid så att de inte tröttnar på skolan och blir hemmasittare. De måste få aktiv undervisning för att utvecklas även de. De lär sig inte själva utan behöver få riktad uppmärksamhet från läraren som undervisar eleven på sin nivå.
Den viktigaste delen i arbetet med att upptäcka de särskilt begåvade eleverna ligger i den kunskap om särskild begåvning som de deltagande lärarna har tillägnat sig genom forskningscirkeln via litteratur och diskussioner. De listor som använts i forskningscirkeln har i vissa fall gett stöd till läraren för något som läraren redan anade. I andra fall har listorna gjort att läraren uppmärksammat någon elev som tidigare inte antagits vara särskilt begåvad, och i ytterligare några fall har läraren vidhållit sin tanke om eleven som särskilt begåvad trots att listorna inte visade detta. Genom detta anser vi att det är befogat att påstå att lärarens kunskap om särskild begåvning är den viktigaste faktorn för att kunna uppmärksamma en särskilt begåvad elev.
Vi vill uppmuntra andra att genomföra forskningscirklar. Vi tror att det kan vara ett lämpligt sätt att arbeta på för att utveckla och utvärdera olika pedagogiska verksamheter. Nästan alltid finns det något som man i kollegiet diskuterar och funderar över. Att genomföra en forskningscirkel kan vara ett effektivt sätt att strukturerat angripa dessa saker. I arbetet kommer man att lära sig väldigt mycket. Det är också fascinerande att upptäcka vad som framkommer när man samlar erfarenheter från kollegor. Ytterligare en fördel är att man också sammanfattar sina resultat på ett sätt så att de kan spridas och delges till andra skolor.
Att använda sig av flera olika verktyg i en identifikationsprocess av särskild begåvning kan tyckas vara självklart och vikten av att göra detta blev väldigt tydligt i forskningscirkeln. För vissa elever stämde samtliga identifikationsmoment överens och stärkte lärarens uppfattning om eleven som särskilt begåvad inom matematik. För andra elever var det snarare den samlade bilden som kunde indikera att en elev var särskilt begåvad i matematik. Extra svårt var det att skapa sig en bild kring elever med någon typ av inlärningssvårighet eller funktionshinder som till exempel autism. Även om vissa identifikationsmoment som användes i denna forskningscirkel väckte stor skepsis som enskilt moment var deltagarna överens om att alla moment tillsammans gav en bild av eleverna när det handlade om att indikera vilka elever som kunde vara särskilt begåvade.
Lärare: I min klass var det 8 elever som uppnådde 34 poäng eller fler på identifikationslistan. Jag har tidigare haft klasser där några elever varit särskilt begåvade i matematik, men innan vi gjorde identifikationslistan var jag inte säker på att jag skulle ha någon elev som visade sig vara särskilt begåvad i min nuvarande klass. Jag har fyra elever som jag upplever behöver lite extra utmaningar i matematik och därför var jag särskilt intresserad av dessa fyra elever innan vi började, även om jag inte skulle kalla dem särbegåvade i matematik. Identifikationslistan visade dock att det var så många som 8 elever, som enligt den skulle vara särskilt begåvade. Av de fyra elever jag varit särskilt intresserade av var det tre som hade högre än 34 poäng (502, 512, 514) och en som hade 32 poäng (501). Det var alltså ytterligare fem elever som verkade ha en särskild begåvning(507, 511, 515, 520, 523). En av dessa elever är särskilt begåvad i engelska (511), en är särskilt begåvad i bild (507) och gör fantastiska husritningar, som en arkitekt, och ytterligare en elev visar särskild fallenhet för NO (515). En av de övriga eleverna (520) är allmänt duktig i alla ämnen, men sticker inte ut på något särskilt sätt. Den sista eleven (523) blev jag mer nyfiken på, eftersom jag inte kan säga direkt att han är särskilt begåvad inom något speciellt område.
Utifrån identifikationslistan låg en av de elever jag på förhand hade med som en identifierad elev lågt och nådde inte alls upp till 34 poäng men som jag valde att titta närmare på trots detta. Jag tror att lärarens egen bedömning är viktig att 37 ha med, då det visar sig att denne elev är den som presterar allra bäst resultat på de NP. Jag tror idag att mina identifierade elever är högpresterande, inte särbegåvade, men de behöver utmanande uppgifter för att få tillfredsställelse och att få känna att de utmanas utifrån sin kunskapsnivå. ”Är det för lätt blir jag lätt uttråkad och då tappar jag motivationen”, som en elev uttryckte sig. Jag tror också att vi lärare behöver uppmärksamma dessa elever som behöver utmanas mycket mera för att inte tappa dem. De behöver få utvecklas utifrån sin nivå lika mycket som de elever som ligger på en låg kunskapsnivå behöver arbeta utifrån sina förutsättningar. Här behöver vi pedagoger bli mycket bättre på att skapa förutsättningar för dessa elever, Vi behöver även pedagoger som kan utmana dessa elever med utmanande uppgifter och diskussioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar