Du ska bli språkkonsult. Grattis! Så här funkar det - enligt mig.

Hej, blivande språkkonsult! Du har påbörjat en utbildning som är svår att överblicka, både för att den innehåller så speciella saker, och för att den hela tiden lyssnar på samhället och förändras. Även ditt blivande arbetsfält är svårt att ringa in.

Kanske kan du finna några hållpunkter i mina reflexioner nedan. Jag sökte till utbildningen första gången 1994, och kom in 1996. Sedan examen 1999 driver jag en språkkonsultbyrå, som har ändrat fokus och form flera gånger. Flera studerande har under åren bett mig om råd, så jag har samlat några här.

Du kan mer än du inser.

Språkkonsultutbildningen är en bra bakgrund för att jobba med stora komplexa saker. Du har något ganska så unikt: en utbildning som ger dig både djup och bredd. Beroende på vad du är intresserad av kommer du att kunna vara en tillgång på mängder av olika sätt, i vilken organisation som helst. Vi lär oss metoder för att först analysera, sedan prioritera, sedan planera, sedan även utföra och granska.

Det är ovanligt att, som vi, kunna bidra i allt detta: affärsidé, målgruppsanalys, företagsekonomi, nationalekonomi, juridik, värderingar, gruppsykologi, individpsykologi, pedagogik, historia, användningsanalys, informationsarkitektur, textstruktur, rubriksättning, perspektiv, stil, ton, semikolonbruk, slarv med dubbla mellanslag … allt det här analyserar du, utan att tänka särskilt aktivt på det, och dessutom kan du själv vara den som skriver och korrekturläser texterna ner till minsta detalj. Det är stort.

Vi arbetar inte med språk. Vi arbetar med kvalitet. 

Språk är viktigt, roligt och bra. Men det är också bara en av delarna i en organisation, och bara en av delarna i vårt arbete. Det vi gör är att förbättra språket, för att förbättra verksamheten. Oavsett vilken organisation du arbetar i, blir det bättre kvalitet och effektivitet i verksamheten, om språket och kommunikationen blir bättre. Jag anser att vi förminskar oss, om vi säger att vi arbetar med språk. Vi gör så mycket större nytta än att skapa ett bra språk. Därför tycker jag att vi ska betona att det vi arbetar med är att höja kvaliteten i verksamheten. I hela verksamheten. Och i dess resultat.

Du är oerhört värdefull. Lär dig ta ordentligt betalt.

Jag arbetar varenda dag för att människor ska få förståelse för vilket värde vi språkkonsulter tillför. Oavsett om du håller utbildningar, så att deras personal kommunicerar bättre, eller om du granskar texter, vilket ökar deras läsares förtroende för dem, bidrar du med ett enormt stort, men svårgripbart och svårmätt värde. Gör allt du kan för att de, och du, ska inse hur stort det är.

Ju  mer betalt du begär, desto mer kommer de att värdera din insats. Galet, men mycket mycket sant. Därför måste du tro på ditt värde, för att de ska tro på det. Skapa gärna stöd för att vi är värdefulla, genom att alltid kräva – eller i alla fall föreslå – att ni ska mäta effekterna av varje klarspråksinsats, helst i reda pengar. Gör som jag gjorde: sätt upp en lapp där du kan läsa innantill när någon frågar: Det kostar tusen kronor i timmen. En halvdags utbildning kostar femton tusen kronor. Till sist kan du säga det utan att börja pruta ner dig själv.

Jag brukar påminna mig själv att det jag gör på jobbet, det är att göra Sveriges statsförvaltning mer effektiv, och ge svenskarna ett bättre liv. Det tycker jag är ganska stora värden.

Att vara språkkonsult är att driva förändring.

Vad tjänar gemene managementkonsult? Varför? Jo för att de gör något svårt: de driver förändring. Folk tycker att förändring är jättejättejobbigt. Och det är också precis det vi gör hela tiden:  vi vill att folk ska ändra sitt sätt att skriva. Vilket dessutom är något mycket personligt, som ofta väcker känslor. Därför måste du alltid vara pedagogisk. Du måste alltid ta hänsyn till människors psykologi. För att få skribenten, kursdeltagaren, chefen att göra som du vill, behöver du ta hänsyn till deras situation, behov och önskemål.

Skriv gärna ambitiösa kommentarer, när du språkgranskar en text, där du förklarar hur du har resonerat i din analys och ditt ändringsförslag. Då har du större chans att de accepterar dina ändringar. Dessutom visar du hela tiden vad bra det är att ha en språkkonsult.

Och när människor reagerar känslomässigt, kan jag rekommendera de metoder man använder för att blidka trotsiga treåringar. Lyssna, visa förståelse, bekräfta, men ge tydliga ramar och riktlinjer. Att läsa handböcker i barnpsykologi och ledarskap är användbart.

Att vara språkkonsult är att sälja.

Du kommer inte undan att sälja in dig själv och din kompetens. Särskilt om du är anställd! Tänk inte att du vill bli anställd istället för att starta eget, för att slippa sälja. Om du inte säljer, övertygar, argumenterar för förändring, är du en språkvetare, inte en språkkonsult. Det är så klart lika bra som något annat. Men är du anställd som språkkonsult eller kommunikatör eller webbredaktör eller något liknande, kommer du hela tiden att få lägga en massa kraft på att övertyga de som håller i pengarna och kärnverksamheten att du ska få göra de informationsinsatser du vill, att du ska få pengar nog till att göra dem på ett bra sätt, osv. Innan du ens kan få börja göra själva jobbet.

Ditt arbete kommer alltså alltid ha två steg. Första målet är att FÅ göra projektet, nästa är att GÖRA det. Oavsett om du ska korrekturläsa en text eller utbilda tusen personer i personalen, måste du först se till att någon ger dig budgeten för att göra det.

I det första steget har du stor nytta av att förstå hur företag fungerar, hur chefer och ekonomer fungerar, hur budgetar fungerar osv. Du kan alltså nå fram bättre med dina mål som språkkonsult, om du har bättre förståelse för organisationen.

Mottagaranpassa din argumentation. 

Alla blir inte övertygade av samma argument som du själv. Du gillar nog word, men de som bestämmer över pengarna gillar nog excel bättre. Om du vill få bra förutsättningar för dina projekt måste du övertyga siffermänniskorna om att ge dig en rejäl budget. Du måste helt enkelt lära dig gilla att argumentera med siffror. Rita ett flödesschema eller en processkarta. Prata om effektivitet, processer och kvalitet, istället för korrekt språk, trevligt bemötande och demokrati, även om du själv tycker att de senare är bättre argument för klarspråksarbete än de förra. Du måste bli bra på att mottagaranpassa din argumentation i första steget – lika bra som på att mottagaranpassa texterna i andra steget. Etos, patos och logos – och rätt urval för varje mottagare.

Se till att få jobba med rätt människor.

Vi går ofta bra ihop med typiska kommunikatörer och informatörer. De är på samma lag som vi. De gillar människor, word och att nå fram. Vi har trevligt tillsammans och kommer lätt överens om vad som är viktigt och borde göras.

Tyvärr är det så, i många organisationer, att de flesta inte gillar, förstår eller värderar kommunikationsavdelningen särskilt högt. Den är ju inte en del av kärnverksamheten. Ofta ses den som ett nödvändigt ont, som man inte tar så mycket hänsyn till.

Som språkkonsult kommer du alltid in i en befintlig kultur och hierarki, oavsett om du är anställd eller konsult. Din möjlighet att få göra det du bedömer behöver göras, kommer att bero på vilka personer och vilka värden du blir associerad med. Och ibland är det en nackdel eller svårighet om du associeras till kommunikationsavdelningen. Det är samtidigt ofta så att det är den lätta vägen att komma in. Det är vanligt att en kommunikatör kontaktar mig och vill ha in mig i ett uppdrag. Gott så. Men både jag och hen kan dra nytta av att jag ändå är en främmande fågel. Min rekommendation, om du kommer in via en kommunikatör: kom överens med hen om att du behöver omedelbar kontakt med ledningen, jurister och kvalitetsansvariga, för att få dem engagerade i projektet. Du kan vara bryggan mellan de sakkunniga och kommunikatörerna; tolken, om du så vill.

Du kan bli en värdefull tolk i projekten.

Vissa gillar som sagt word och laghänvisningar och långa resonemang, andra gillar siffror med decimaler och rutor med tydlig hierarki. Ytterligare andra gillar berättelser eller personliga samtal som väcker känslor. Vissa bryr sig bara om pengar, andra om utseende, andra om vad som är RÄTT och korrekt. Du är rustad att förstå alla perspektiv och i varje steg mottagaranpassa, hitta kärnan, och därefter kan du troligen jämka och få de andra att förstå och respektera varandra. Troligen är du riktigt bra på att föreslå en väg framåt som alla sorter kan enas om.

Du ska icke leverera.

Gå inte in för att leverera. Det kan kännas konstigt – de vill väl ha dit mig för att jag ska ge dem något? Ja, men nej. Ju mer de själva pratar, desto mer lär de sig. Dessutom kommer de ta det på större allvar sedan i sitt arbete, om de tror att de har kommit på saker helt själva, som de vill förändra i sina texter. Så. Föreläs inte. Leverera inte. Gå i stället in för att lyssna och vägleda, ställa rätt frågor, och få dem själva att komma med rätt svar. Bjud in deltagarna direkt från början, att dela med sig av sina erfarenheter och analyser. Syftet med att du är där, är inte att du ska överföra ny kunskap, utan att de ska förändra något i sitt arbete framöver. Då räcker det inte med fakta, de behöver bry sig också. Det sker lättast om de får prata om sig själva.

Detta gäller så klart främst när du ska hålla en utbildning, men tänk igenom det även inför möten. Självklart ska du förbereda dig noggrant, packa väskan. Det viktigaste är att du har med dig en kort sammanfattande lista på dina kärnbudskap, uppmaningar, som de får med sig hem. Och övningar, när det är utbildningar. Ha gärna med dig lite mer material än du tror behövs (men förbered dig på att du bara hinner gå igenom hälften, så se till att deltagarna inte märker att du hade mer med dig – då blir de besvikna att de inte fick allt). Bra resultat får du när det går ganska långsamt, när de hinner läsa och reflektera och diskutera med varandra. Hellre kanske göra en lång övning än tre korta.

Det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse.

Det är lättare att få ok på något du redan har gjort, när folk konkret kan se vad du menar. Därför är det ofta en god idé att redigera den där texten du tycker är så otydlig, och visa för de ansvariga hur bra det blev, än att be om tillåtelse att ändra den. Det värsta som kan hända är att du har lagt tid i onödan – och oftast kan du använda den omskrivna varianten senare, eller någon annan stans. Det bästa som kan hända är att tiden du investerade, leder till att de inser HUR MYCKET du kan bidra med. De flesta tror att du bara kan korrekturläsa. De har ingen bild av hur bred och djup din förmåga är.

Tro inte att alla gör sitt jobb.

Min allra största aha-upplevelse när jag började jobba, är att folk inte gör det de ska. Hierarkier, internpolitik, stress, motstridiga direktiv, dåliga resurser, otydliga processer, personlig osäkerhet. Det finns tusen och en orsaker till att människor inte gör det man hade förväntat sig. Självklart ska du förvänta dig att människor gör det ni har avtalat, men var beredd på att det rätt ofta inte blir som det ska, och förebygg problem utifrån det, så gott du kan. ”Jag återkommer till dig idag med texten” kan lika gärna betyda att du inte hör något på en vecka. (Citatet är från denna vecka och en specialist från en stor myndighet.)

Vad gör vi åt det då? Framför allt är vi tydliga med konsekvenser redan från början: "Jag kan leverera den granskade texten på onsdag om jag får den på måndag senast klockan 16.00. Annars kan jag inte leverera förrän på fredag". Notera att jag är vag med min egen leveranstid men skarp med deras … Lova inte onödigt mycket om de inte kräver det. Även du kan ju hamna i oförutsedda problem. Säg hellre att vi hörs efter helgen än att vi hörs på måndag. Då minskar du risken att de blir besvikna på dig.

Måla in folk i hörn.

Var tydlig med de krav du ställer, så att du inte får ta smällen själv, om någon annan blir sen, eller bara inte hör av sig. Ett exempel: "Här är vårt förslag till nya mallar. Vi ser fram emot att få era värdefulla synpunkter. Välkommen att återkomma senast den 20 mars klockan 16.00. Om ingen har hört av sig då, så publicerar vi mallarna enligt detta förslag. Nästa revidering av mallarna blir i januari 2019".

Du kommer att behöva jobba med projektledning.

Även om du inte utför projektledningsuppgifterna, kommer ditt liv att bli mer harmoniskt om du ställer den typen av frågor, och försäkrar dig om att den faktiska projektledaren verkligen har gjort det hen ska.

Begär alltid en tydlig tidsplan, med konkreta leverabler, så att ni är överens om vem som skickar vad till vem när. Begär att de berättar vem som kommer att ta emot det du levererar och vad som händer sedan. Behöver de verkligen ha leveransen tisdag klockan 15.00? Nej, inte om Lisa inte ska granska förslagen förrän på fredag. Se till att de har planerat in avstämningsmöten med de som kommer att ha åsikter om dina förslag, att de har bokat upp dessa personer och fått ok från deras chefer, osv.

Självklart ska du ha betalt även för den tid du lägger på att projektleda eller kompensera för deras brist på projektledning. Se helst till att det tydligt står i din offert eller din uppdragsbeskrivning: "Övrigt arbete, till exempel samordning och planering, debiteras med 1 000 kronor per timme". Se även punkterna ”Tro inte att alla gör sitt jobb” och ”Måla in folk i hörn”.

Just say no. 

Respekt får man om man säger NEJ, inte om man säger ja till allting. Ju mer krav du ställer, desto mer låter du som någon man bör värdera högt. Sen säger du såklart aldrig bara nej, du säger ”Ja, om tre veckor”, ”Ja, om du först skickar mig X, Y och Z”, ”Ja, för dubbla timtaxan”, ”Ja, om jag får 50 000  kronor i budget”, ”Ja, och då står ni för hotellövernattningar och tågbiljett i första klass så att jag är utvilad”, ”Ja, den här delen gör jag gärna, på det här sättet, om ni löser det andra” osv.

Allt är ett säljmöte.

Eller, det kan vara. Bara öppna ögonen för alla chanser att ”sälja”. Julafton med släkten? Få alla att inse vad en språkkonsult kan bidra med. Träffa kompisens nya kille? Se till att ta reda på hur kommunikationsprocesserna funkar på hans jobb, och fråga om det är marknadschefen som är en bra kontaktperson för dig. AW med några bekanta? Lyssna efter om någon är missnöjd med webben eller intranätet på sitt jobb. Om inget annat, berätta alltid om något bra projekt du genomfört och vilken nytta det blev.

Vår utmaning är pedagogisk.

Vårt problem är att ingen vet hur bra vi är, vilken nytta vi kan bidra med. Inte ens vi själva. För vi har internaliserat all vår kompetens och inser sällan att vi är ovanligt bra på en massa saker samtidigt. Så gör det tydligt för dig själv, gärna genom att göra det tydligt för så många andra som möjligt.

Samla på guldkorn. Börja nu.

Samla ihop till en viftmapp, en plastficka med saker som är bra att vifta med och visa vid möten och när du håller kurs. Exempel på bra och dåliga texter, pedagogiska hjälpmedel med mera.

Samla också ihop till en jag-är-så-bra-mapp, med arbetsprover, citat från nöjda kunder, och beskrivningar av de projekt du genomfört. Skriv vad som ingick, hur du jobbade, vad som var svårigheterna och vilken nytta resultatet har givit. Som en utfylld cv att plocka ur när det är läge att sälja in dig själv i framtiden, eller peppa dig själv en jobbig dag. Gör alltid utvärderingar, ställ ett par öppna frågor: Vad var bäst med utbildningen? Nämn något du kommer ha nytta av i ditt arbete. Vad tyckte du om föreläsaren, innehållet och upplägget?

Ta det lugnt. Det kommer bli så himla bra.

Se det här inlägget som en påse lösgodis som du kan plocka av när du blir sugen. Se det inte som en massa nödvändiga bollar i luften, ett bollhav som tippas över dig och som du tycker verkar omöjligt att hantera. Det här är möjligheter, inte måsten. Förhoppningsvis kan du återkomma hit då och då, när du blir sugen att ta ett nästa steg.

Nu vill jag oerhört gärna läsa dina reflexioner i kommentarsfältet! Du är också mycket välkommen att mejla eller ringa, nu eller om 20 år.