Hjälp dig själv – livsverktyg

Jag gillar podden By the Book, där de två programledarna följer en självhjälpsbok i taget, i två veckor, och berättar om den hjälpte dem – om den förbättrade deras liv. Nu har de hunnit testa över femtio böcker (de har sammanfattat sin upplevelse i en bok nu också).

Du får en tydlig sammanfattning av råden i boken, vilket har inspirerat mig att använda några av dem (flera har jag tänkt på tidigare i livet, men uppskattar att bli påmind om dem.)

Välj inte bort avsnitt för att det är en bok som du inte gillar. Det är underbart att lyssna till deras kritik av böcker som är dåligt skrivna, eller daterade, eller obehagliga pga perspektiv på kön eller annat.

https://www.stitcher.com/podcast/stitcher/by-the-book

Så gör man – för barn med ADHD – och varför inte alla andra också

Habiliteringen har föreläsningar för professionella, t.ex. lärare, om vad barn med ADHD behöver för att kunna lyckas i skolan. Följ gärna deras checklistor:

PDF om att undervisa och bemöta barn med ADHD – så lyckas du och eleven!

Mer läsvärt:

Begåvade elever – gör så här – ny forskning och nya riktlinjer

Hej Anna Ekström och alla rektorer osv.

Så här gör man. Med begåvade elever. För att de ska lära sig.

Australiska delstaten New South Wales nya riktlinjer och verktygslåda för att undervisa de begåvade eleverna

Deras policy, länkar till forskning om gifted education, med mera – startsida

Ny sammanställning av forskning om begåvade och twice exceptional elever
– läs ett utdrag längre ner!

En rektor/lärare sammanfattar hur han ser att rätt utbildning till begåvade, berikar alla elevers lärande

Att göra inget, tar massor av energi, och försämrar impulskontrollen.

Ett barn som redan kan det som lektionen handlar om, måste lägga massor med energi på att sitta och göra ingenting. Eller på att göra uppgifter som är irrelevanta, tråkiga, meningslösa, onödiga.

Denna ansträngning leder, i sig själv, till att försämra barnets impulskontroll.

Den leder också till att barnet blir betydligt mer inriktad på att söka snabba belöningar. Kanske störa, eller bryta någon regel, bara för att få NÅGON sorts stimulans, även om det då blir skäll eller konflikt.

Förmågan blir betydligt bättre, om barnets blodsocker hålls på en hög nivå.

Dessa saker går att utläsa ur forskning om beslutsutmattning och självkontroll:

FAKTA om ADHD

Kan alla bara titta på denna föreläsning med Russell Barkley om vad adhd innebär – och vad man gör åt det.

"Adhd hugger hjärnan i två delar: KUNNA och GÖRA.

Du kan veta och kunna hur mycket som helst. Men du kan inte göra det. De exekutiva funktionerna är nedsatta."

Och medicinerna är de mest effektiva i psykiatrins hela fält.

https://www.youtube.com/watch?v=_tpB-B8BXk0

Lunchen och matsalen i skolan: gör så här

Det som är nödvändigt för vissa barn, är bra för alla barn Habiliteringen i Stockholm har råd för en NPF-säkrad skolmat inklusive följande:

Mitt barn har också rätt att må bra.

”Jag vill inte leva, mamma”.

Ibland får jag frågan "Varför vi ska lägga extra energi på de barn som har en hög begåvning? Det är inte de som behöver hjälp bäst."

Och så vidare: De har en fördel i sin höga förmåga. De kommer klara sig bättre ändå. Hög intelligens är en skyddsfaktor, får jag höra.

Då tänker jag på när mitt barn, 7 år gammal, redan hade gett upp och ville dö. För att hen mådde så dåligt i skolan.

Därför.

Därför att barn som råkar ha hög iq, också har rätt till en skolgång där de mår bra.

Möt konflikter på rätt sätt: Råd för att bygga relation.

Då och då inser jag att något jag har lärt mig förut en gång, är det dags att jag lär mig igen. Som nyligen, när ett av barnen svarade mig "mamma när jag berättar något så kanske jag bara vill säga det, jag kanske inte vill ha en lösning eller göra något åt det".

Jaba: Hm ... det här har jag ju lärt mig tidigare. Men då gällde det vänner och partner: att de kanske inte alls vill att jag galopperar iväg och föreslår massa lösningar. Ibland kanske de bara vill få lite medkänsla eller tröst, eller bara vill formulera sig.

Bara för att jag vill hjälpa till, och tycker att det hjälpsammaste är att föreslå en lösning, betyder inte det att de vill ha just det av mig. Och bara för att jag har rätt och vet mest (...) betyder det inte att kvällen blir trevlig och samtalet bra, om jag presenterar mina viktiga fakta i frågan.

När man vill fundera och filosofera runt saker som denna, är det alltid värdefullt att studsa runt lite i Petra Krantz Lindgrens blogg. Hon formulerar och illustrerar hur vi kan visa respekt och växa varandra, genom hur vi formulerar oss, och hur vi tolkar det som sägs.

Har du tröttnat på att bråka med barnen? Fundera på vilka behov var och en har, och tänk ut fler lösningar.

Hur skapar man motivation? UR + Skolverkets kurs

Eleverna ska inte bara lära sig saker. De ska må bra också.

Både för lärande och mående, är det grundläggande med motivation och meningsfullhet.

Då behövs tillräcklig stimulans, och tillräckligt stöd.

Elevhälsoarbetet kan förebygga svårigheter och spara tid för både eleverna och lärarna. Använd de senaste kunskaperna om hur man lägger tid på rätt saker, och får goda effekter snabbt. Råd finns bland annat i föreläsningar på UR:

• Hur några skolor skapar ett bra elevhälsoarbete, med kartläggningar och anpassningar. 
• Fler föreläsningar om elevhälsa. 
• Övergripande perspektiv och forskning diskuteras på rektorsutbildningen om elevhälsa.

Goda lärmiljöer – arbetssätt för lärande

Metodskrift: Läraren Tove Risberg skriver om hur hon får goda resultat genom hur hon bemöter eleverna och föräldrarna. Mer läsvärt finns i tidningen Specialpedagogiks temanummer:

• Lärare berättar hur de arbetar för att bygga relation och motivation. 
• Skolor berättar om effektivt elevhälsoarbete. 

Forskning: Relation är det viktigaste för motivation.

"Det är nästan alltid relationen till en fysisk person som är avgörande"
Forskningen om motivation i skolan – i Skolverkets kurs om npf sammanfattas den av Martin Hugo. Utdragen nedan är därifrån.

Teknikstöd kan göra stor nytta för 15 procent av eleverna

Teknikstöd i skolan motverkar hemmasittarrisker, och förbättrar resultat och självkänsla. Ett stort projekt lät elever använda teknikstöd av olika slag. Eleverna hade svårt med planering, struktur, att börja och bli klara – kognitiva och exekutiva svårigheter, med andra ord.

Runt 95 procent var nöjda med stödet och kommer att fortsätta att använda det.
73 procent upplevde att de hade förbättrat eller mycket förbättrat sina studieresultat.
77 procent sa att de förbättrat eller mycket förbättrat hur de hanterade besvärliga situationer i skolan.

Kostnaden för teknikstödet, introduktion och handledning, var 21 000 kronor per elev. Men dessa pengar tjänar kommunen in på en månad, om eleven kommer in i arbetslivet tidigare, genom att utbildningen går bättre.

Egen smartphone med vanliga appar var ett stort stöd för många.

Många kom långt med bara appar på mobilen – det viktiga var att de fick hjälp att sätta igång, och lägga in allt som behövdes i apparna. 

Nedan har jag lagt in utdrag ur rapporten i länken längst upp. Här finns gott om exempel att testa och inspireras av.

Läs kloka Anne-Marie Körling, erfaren lärare och handledare

Läs Anne-Maries kloka tankar i en intervju i Pedagogiska magasinet




För inspiration till undervisning, olika för olika elever:

Både svårighet och begåvning? Anpassa för 2e så här.

Följande utdrag som jag översatt kommer från delstaten Colorados riktlinjer för att undervisa 2e-elever.

Längre ner på sidan kommer ett hundratal tips och exempel på anpassningar, som skolan kan arbeta med, skriva in i utvecklingsplan eller åtgärdsprogram, osv.

(Nyligen kom också SPSMs sammanfattning med kunskap och råd om 2e.)

Att undervisa 2e-barn kräver 2 fokus:

Du måste möta styrkor och svårigheter samtidigt.

Dubbla fokus är helt nödvändigt, när man planerar undervisningen av en dubbelt exceptionell elev. Både elevens styrkor och elevens svårigheter måste mötas, samtidigt.

Sju steg för en strategisk plan för att undervisa en 2e-elev:

Undervisa begåvade elever så här

Lite nya länkar

50 Tips, Tricks and Ideas for Teaching Gifted Students
https://www.weareteachers.com/teaching-gifted-students/

What it Means to Teach Gifted Learners Well
https://www.nagc.org/resources-publications/gifted-education-practices/what-it-means-teach-gifted-learners-well


Tips for Teaching Gifted Students – Five strategies to meet the needs of students who are brilliant, but bored.
https://www.scholastic.com/teachers/articles/teaching-content/tips-teaching-gifted-students/

Bildstöd – bättre än tusen ord

Många av de anpassningar som är nödvändiga för vissa barn med autism eller adhd, är jättebra även för andra.

Inspireras av till exempel följande:


Tina Wimans
- tips om bildstöd hemma – med bra länkar
- exempel på specialinkompetenser – och verktyg för att få ordning på rutinerna.

Exempel på kartläggning enligt Skolkompassen + foton på anpassningar och stöd

Följ den aktiva bloggen av två arbetsterapeuter: Kognitivt stöd

Exempel och verktyg hos Picture my life

Exempel och förslag hos en arbetsterapeut

Foton på förslag till appar och planering hemma. Fokus ca tonårsåldern.

Tips om scheman hos Cope

En text om vägen från kaos till en morgonrutin som funkar


Bildstöd i skolan och konkret hur du gör
framgångsfaktorer för skolans bildstöd.


Läs mer om energikartläggning för att se var det kan vara viktigast att försöka hitta verktyg.

Läs också om att femton procent av eleverna hade stor nytta av teknikstöd för planering med mera.

Allt jag behöver nu, eller Likheter mellan mig och en hund

Jag har adhd och eget företag. Det går sådär.

Användbart: Sigtunas arbetssätt – handlingsplan kring begåvade elever

En hel hög guldstjärnor till Sigtuna kommun, som har utvecklat en handlingsplan för begåvade elever, utifrån SKLs ram. Bland annat finns där följande:


"Målet med handlingsplanen är att särskilt begåvade elever ska nå och uppleva att de når maximal utveckling genom att:

• Öka kunskapen hos politiker, förvaltning, skolledare, pedagoger och elevhälsopersonal.

• Upprätta metoder och rutiner som tillvaratar särskilt begåvade elevers intressen och behov."

Där finns också steg för steg hur rektor, elevhälsa och lärare ska arbeta, och ansvarsfördelning:

Resultatrapport – svenska lärare i ambitiöst utvecklingsprojekt om att undervisa särskilt begåvade elever

Elisabet Mellroths forskningscirkel för lärare har fått jättefina resultat!

De har också samlat ihop övningsuppgifter som alla sorters elever kan finna stimulans av. 

Sådana finns även på sidan fattarsnabbt.nu av läraren Lotta Hambraeus.

Intranät – effektiva texter i arbetet

Nedan ett inlägg jag skrev 2015 till Intranätverk. Hoppas det kan vara till nytta!

Den korta kursen om att skriva bra för skärm:

• börja varje text med “du kan” 
• gör många mellanrubriker, med cirka 7 ord i varje 
• gör punktlistor så ofta det går
• använd många uppmaningsverb 
• sätt jättemånga kommatecken, där du tar en paus om du läser upp texten högt.

Förslag: Rätt till "särskild stimulans" för de mest begåvade eleverna. Så de kan må bra.

Jag tycker att det är olyckligt att prata om att de särskilt begåvade eleverna ska få mer UTMANINGAR. Det kan leda tankarna fel.

Vissa lärare tycker att det räcker med att lägga fram jättesvåra uppgifter. Det finns till och med de som tolkar "utmaningar" som att läraren ska, eller kan, gå i konfrontation med eleven, utmana som i att ifrågasätta. Det kan bli en negativ stämning. Det leder sannolikt till att eleven inte presterar alls, och därmed inte utvecklas alls.

Jag tycker att vi ska hålla oss till formuleringen STIMULANS. Det är den som finns i skollagen. Det är ledning och stimulans som eleverna har rätt till. Om vi sedan ska få riktiga rättigheter till särskilda insatser för att utvecklas så långt som möjligt så kan väl det kallas "särskild stimulans", parallellt med uttrycket "särskilt stöd" för att nå godkänt.

Skolpolitiker: se till att alla barn har samma rättigheter!

Jag vill att skolpolitikerna ser till att ordna till följande, för de särskilt begåvade eleverna – se sammanfattade uppmaningar längst ner.

1. Samma lagliga rätt som vid särskilt stöd

Även elever som klarar att nå målen, ska ha laglig rätt att överklaga skolans anpassningar, om familjen upplever att anpassningarna och stimulansen inte är tillräckliga för att barnet ska må bra och nå så långt som möjligt.

Hur ska Sverige klassificera de anpassningar av undervisningen, som behövs för att en elev har en hög lärtakt/kunskapsnivå/begåvning, men som inte läraren klarar i det vanliga klassrummet?

• Antingen ska de räknas in i “särskilt stöd”, och då ska lagen ändras, så att det inte krävs risk att inte nå målen, för att man ska få åtgärdsprogram.
• Eller så behövs det ett nytt definierat begrepp i lagen, och en ny term, till exempel “särskild stimulans” enligt skollagen 3:3. 

Acceleration: att få lära sig i sin takt = snabbare

Internationellt används flera varianter av att låta en elev accelerera, alltså ta sig igenom skolan eller ett skolämne snabbare än jämnåriga.

Längre ner kan du läsa en sammanfattning av forskningsbelägg att acceleration är bra – även för det sociala.

Föreslår skolan utredning? Underbart! Tacka genast JA!

Om barnet har svårigheter, tycker jag det är utmärkt att få gratis hjälp av en psykolog, i en utredning. Jag rekommenderar alla som blir erbjudna utredning, att ta emot möjligheten. 

Oavsett om jag själv tror eller inte tror, att det finns anledning att ge en diagnos, har psykologen i uppdrag att hjälpa barnet. Ge skolan underlag att förstå barnet och barnets behov bättre. Ge skolan rekommendationer inför anpassningar.

Gratis hjälp. Det verkar väl ändå bra?

Även begåvade elever har rätt att lära sig i skolan.

Här har jag samlat hänvisningar till belägg för rättigheter och skyldigheter kring begåvade elever ...

Trots att de når målen, få stöd ledning stimulans:

Lgr 11: Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Sexåring som vill ha matte på gymnasienivå. De barnen finns också.

Eva Pettersson studerar i sin licentiatuppsats barn som har begåvning i matematik. Hon berättar om ett tänkvärt barn.

"I inledningen till denna avhandling beskrev jag Axel, en då sexårig pojke och hans fröken i förskoleklassen samt den skola som Axel tillhör. Jag beskrev där hur skolledningen tillsammans med föräldrarna hade gjort ett försök att flytta upp Axel till årskurs två under matematiklektionerna.

Axel själv såg dock inte detta som mer stimulerade än undervisningen i förskoleklassen. Han fick fortfarande bara använda addition och subtraktion trots att hans matematiska kunskaper omfattande alla fyra räknesätten och mer därtill.

Efter några besök hos Axel och i diskussioner med hans föräldrar och lärare kom vi gemensamt fram till ett nytt förslag.

Förslaget innebar att Axel skulle få en egen mentor, en gymnasielärare som fanns på ortens gymnasieskola och som hade stort intresse för elevers lärande. Mentorn skulle träffa Axel en gång i veckan och Axel skulle då få möjlighet att diskutera områden i matematiken som intresserade honom och som det inte fanns utrymme för i den ordinarie undervisningen.

Lästips. Inget nytt under solen. Svaren på våra problem finns redan.

Här samlar jag länkar till läsvärda texter och råd från andra länder. Hjälp gärna till att läsa och sedan kopiera in viktiga citat i kommentarerna. Eller skriv ihop ett utkast på en svensk text.

(Om du är ny i bloggen får du gärna läsa översikten med rekommenderad första läsning :) )

Lyckad undervisning – formativ bedömning – några lästips

Hur GÖR man för att undervisa bra? Så eleverna mår bra?

Läs här, hos specialpedagogen:

Exempel på hur du säger och gör för att lyckas med formativ bedömning
https://specialpedagogen.blog/2015/04/21/min-sett-forelasning-manus-och-bilder-formativ-bedomning-som-elevhalsoarbete/

De 5 stegen i formativ bedömning – med konkreta exempel
https://specialpedagogen.blog/strategier-for-bedomning-for-larande-konkreta-exempel/

2e = twice exceptional = både begåvning och svårighet. Metoder finns!

Ungefär 10 procent av alla barn har en svårighet, till exempel dyslexi, adhd, autism eller något annat som kan göra det svårt att lära sig på samma sätt som majoriteten barn.

Även bland barn med särskild begåvning, är det alltså 10 procent som SAMTIDIGT har en svårighet.

Detta kallar vi 2e – twice exceptional. På svenska används ibland dubbelt särskild, och dubbelriktad begåvningsproblematik.

Barnet har alltså både mycket lättare att lära, OCH mycket svårare att lära, jämfört med andra barn.

En vanlig kombination är att barnet lär sig saker snabbt och kan mycket språkligt eller logiskt, men samtidigt har problem med arbetsminnet, eller motoriken, eller känsloregleringen, eller med att styra fokus och koncentration.

Då krävs till exempel matteuppgifter tänkta för flera år äldre barn, MEN i små korta pass, OCH med enormt mycket stöd – som för ett flera år yngre barn. Samtidigt.

Det finns ingen globalt erkänd definition av 2e, och varje 2e-person har så klart sin egen kombination av intressen, svårigheter, styrkor och personlighetsdrag. MEN det finns arbetssätt som verkar vara bra för de allra flesta.

I augusti 2019 sammanfattades kunskap och råd om 2e av SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). De ger dessutom gratis stöd till den skola som vill ha

Den här texten skriver jag främst till lärare, för i skolan kan det här bli en komplicerad utmaning. Och viktig. Om vi inte ser HELA barnet, alla delar, finns det jättestor risk att barnet utvecklar depression, skolvägrar eller i alla fall underpresterar. Det har ju nyligen framkommit att många av de tusentals hemmasittarna har hög begåvning och autism eller adhd.

Sömn. Svårt att sova. Sömnproblem. Melatonin.

När det är svårt att somna eller sova, då blir ju allt annat svårt också. Sömnen är en fullständigt grundläggande pusselbit. Både för orken, immunsystemet och humöret.

Och när du väl är fast i den nedåtgående spiralen är det inte lätt att uppbåda mental energi nog att hitta lösningarna.

Här nedan följer några tips från mig. Hemma hos oss kör vi med melatonin på kvällen, dagsljuslampa på morgonen, tunga täcken, vetekuddar och mammagos en kvart varje kväll.

En bra genomgång av lösningar och hjälpmedel vid sömnproblem hittar du också hos Tina Wiman på M som i underbar. Och en personlig lista på sömnstrategier hos Hypatia på Ett annat sätt att tänka.

Bra för alla barn

Det som är helt nödvändigt för barn som är känsligare, är bra för alla barn.

Om du vill se exempel på visuellt stöd:
https://ettannatsattatttanka.wordpress.com/category/visuellt-stod/

Digitala stöd för att läsa och skriva – i Skolverkets fortbildningsmaterial


Flera specialpedagoger har bloggar fyllda med råd och exempel.

Jag blir det du förväntar dig

Främja närvaro

Organisera för framgång och utveckling i skolan


En presentation som bland annat ger råd och exempel kring hjälpmedel och kartläggning. Inledningen handlar om asperger dvs. kombinationen hög begåvning och autismsvårigheter.

Skolan ska lägga resurser även på barn som lär sig snabbt. Se skollagen.

Det står rakt ut i förarbetena till skollagen:

alla elever, även de som utvecklas snabbt, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet 

Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Vid resursfördelningen måste hänsyn tas till detta. 

Regleringen innebär självfallet inte att huvudmannen kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Syftet är att markera att ambitionen måste vara högre än så