Så här kan det kännas. Läs Paula Tillis blogg om autism + särbegåvning. Inklusive tips till skolan om anpassningar.

Paula Tillis bloggtexter är fantastiska. Hon berättar händelser ur sitt eget liv, som illustrerar med glasklar skärpa hur det kan kännas att tänka och fungera annorlunda. 

När energin inte räcker: kartlägg vad som "kostar" mycket energi.

Vissa barn orkar inte med allt som livet måste innehålla. Det är vi vuxna som har ansvar för att se till att barnen inte utsätts för mer än de klarar av, och orkar med. Vi vuxna måste ha koll på hur mycket energi varje barn har, och hur mycket energi varje sak "kostar" som barnet stöter på under sina dagar. 

Kartlägg vad som ger och tar energi, hur mycket stress olika saker väcker.

Konferens: Brainchild. Om särbegåvade barn på Tekniska museet.

Nedan kan du läsa mina sammanfattningar / referat av föreläsningarna. Du kan också se dem på film: Brainchild – föreläsningar om särskilt begåvade elever

Mona Liljedahl, speciallärare: 

Gör så här, för de begåvade eleverna.

–Dessa barn. De som Skolverket kallar särskilt begåvade barn. De tänker mer, tänker jämt, tänker bredare, på tvärsen. Jag brukar säga att vissa barn har extra mycket spring i benen; de särskilt begåvade barnen har i stället extra mycket spring i huvudet.

–Känns det jobbigt att prata om begåvning? Men byt ord då. Prata om kognition i stället.

–Det är ingen diagnos att ha hög begåvning. Men det kan bli ett funktionshinder! I skolan, i vardagen. Om man inte får en undervisning som passar.

(Bilden: Begåvade barn kan utmärka sig genom sociala utmaningar, starka känslor, dagdrömmar, grubblerier, vägran, moralpolisande eller frågvishet, eller att föredra att vara med vuxna.)

2e: Lätt att lära, OCH svårt att lära, SAMTIDIGT.

Om barnet har en hög begåvning och lätt att lära. 

Men också har en inlärningssvårighet, kanske en diagnos som dyslexi, adhd eller autism. 

Då kan barnet till viss del använda sin höga begåvning för att kompensera för sina svårigheter. Till exempel lära sig saker utantill, om det är svårt att läsa.

Tycker du att skolan då ska göra inget, och nöja sig med att barnet får C eller D i betyg?

Eller tycker du att skolan ska ge det stöd man brukar ge, till exempel för dyslexi, OCH dessutom stimulera barnet att lära sig mer, ge svårare uppgifter, än de jämnåriga?

Man kan ha jättelätt att lära, och jättesvårt att lära, samtidigt. Visste du det?

Barn som har svårt att skriva, ska inte få sämre betyg

Kan en blind person läsa? Ja, genom öronen eller fingrarna.

Kan en person utan händer skriva? Ja, genom att diktera till en dator eller till någon som skriver ner.

Rimligen är det inte kroppens förmåga att ta in eller ge ut ord, som ska betygsättas när elever läser eller skriver, utan hjärnans förmåga att förstå och använda innehållet, respektive strukturera och formulera.

Alltså ska barn med dyslexi inte få sämre betyg i läsförståelse för att deras avkodning av bokstäver eller ljud inte fungerar lika bra, dvs. de ska få läsa med öronen. Och det är inte fusk att få läroböcker i talform.

Och barn som har svårt med motoriken ska inte få lägre betyg på ett fysikprov för att de förmedlar resultatet muntligt till läraren.

Överlämningar mellan terminer. Checklista.

Är du hjälpt av checklistor? Min hjärna orkar inte ha så mycket i minnet längre, så för mig är de ovärderliga. Här är en

Checklista inför övergångar mellan skolformer, stadier, terminer – viktiga förändringar som barnen behöver klara, och stöd som kan vara viktigt att ge.

Lärare tipsar lärare – utveckla uppgifter och undervisning.

- Läraren följeforskade, en dag som elev – fick insikter och ändrade sin undervisning

- Strategier för att hjälpa alla elever att lyckas

- Om en elev sätter sig emot, möt med kloka strategier

Undervisa så här: Acceleration och berikning. Kluster. Studiegrupper. Så här kan du göra.

Begåvade elever behöver ABC – acceleration, berikning och coachning. Begåvning innebär ju att du lär dig betydligt snabbare än de flesta jämnåriga (om du har rätt stöd, såklart).

Till att börja med: Alla barn, i alla klasser, mår bra av differentiering, alltså att det finns möjlighet att arbeta på olika sätt med samma sak på samma lektion. Här finns en checklista med sätt du kan differentiera, och exempel på uppgifter som ger många möjligheter i matematik, ett material som visar hur du kan komplettera och fördjupa befintliga uppgifter i olika ämnen, och hur du kan få in flera ämnen i samma uppgift. 

Acceleration – att jobba igenom materialet snabbare

Acceleration är metoderna för att de begåvade eleverna ska få lära sig i sin takt – alltså snabbare. Huvuddelen av tiden i skolan ska ju gå till lärande, men att sitta och vänta på att resten av klassen kommer ikapp, är ju inte att vara i lärande. Alltså kan inte alla jobba i samma takt. En sorts acceleration är att börja ettan tidigare, eller flytta upp en årskurs eller två eller fem. Men även därefter, kommer eleven att lära sig snabbare, så det behövs fler insatser. Här är de viktigaste varianterna:

Är barnet särskilt begåvat? Checklista från USA / Australien.

Gifted education research and resources center, Gerric, vid australiska universitetet UNSW, tillhandahåller via webben resurser kring att undervisa begåvade barn. Bland annat ett stort utbildningspaket om begåvade elever och hur de ska undervisas, som är framtaget för fortbildning av lärare.

Både Gerric och Nya Zeeländska utbildningsdepartementet länkar till checklistan nedan. Klickar du på länken till departementet kommer du till deras sida med många fler olika checklistor och metoder för att identifiera de särskilt begåvade barnen, i olika sammanhang och på olika sätt. På sajten finns ytterligare mängder av stoff kring att undervisa begåvade barn.

Din egen syrgasmask först. Bete dig väl mot dig själv.

Har du barn? Vill du att de ska bete sig väl, mot andra, och mot sig själva? Vill du att de ska lära sig hälsosamma beteenden, så att de går in i vuxenvärlden med verktyg som kan hjälpa dem att må bra och hamna på bra vägar i livet? Eller om du inte har barn, vill du bidra till att folk beter sig bättre?

Sätt då på din egen syrgasmask först. Var en förebild, genom hur du beter dig, mot dig själv! Visa att du älskar dig själv och respekterar dig själv.

Agera själv på det sätt som du vill att de ska agera, mot andra, men framför allt mot sig själva. De gör  ju som du gör, inte som du säger. 

Lägg din livsenergi på rätt saker. Cirkeldiagramma det du vill göra.

"Borde jag inte kämpa mer, tills jag är helt slut – gör jag tillräckligt mycket, för att vara en bra människa?" Denna fråga kom upp i en Facebookgrupp. Jag skrev ett aslångt svar, som kanske kan göra nytta för nån här också. //

Uppgifter som är så lätta att de blir svåra

Gång på gång hör jag begåvade barn berätta om konstiga uppgifter de fått. Som är så simpla och enkla att barnet inte vågat ge något svar, för så enkelt kan det liksom bara inte vara.

Eller barn som har fått 20 tal att räkna ut, som är jättelätta, och som bara inte KAN skriva svaren.

Så här kan det funka, när det är så lätt att det blir svårt, kanske helt omöjligt:

Läraren Henrika Floren skriver om kognitiv belastning på olika sätt.

Om du samtidigt har adhd, dåligt självförtroende eller inte så bra relation till läraren, kan det hela bli en stark negativ spiral.

Det finns forskning. – Särbegåvning. Särskild begåvning. Begreppsförvirring.

Särskild begåvning, hög begåvning, särbegåvning – det gör nog inget att vi inte är överens om ordet, för vi är inte överens om definitionen heller. Personligen är det följande viktigast för mig:

Barn som lär sig snabbt, behöver anpassningar i skolan.

Därmed fokuserar jag själv så mycket jag kan på att sprida den kunskap som finns, om hur dessa barn ska få det de behöver, så de kan må bra och utvecklas.

Längst ner på den här sidan hittar du därför länkar till läsvärda saker – kunskap som baseras på forskning. Före dess skriver jag lite dels om definition/avgränsning av "särskild begåvning", dels om olika forskningsfält, dels om hur våra barn ska få bra stöd genom att vi utgår från att de vi möter har olika synvinklar utifrån de forskningsfält de själva kommer ifrån.

Massor av undervisningstips finns på nätet

Jag blir så lycklig när jag letar på nätet efter underlag till att differentiera undervisningen.

Det finns mängder av stimulerande förslag till lektioner, uppgifter, arbetssätt, i alla de bloggar som skrivs av kloka lärare och specialpedagoger.

Här får du några länkar. Det är lätt att hoppa vidare inom taggarna, och mellan bloggar. Hoppas du blir lika inspirerad som jag!

Boka in i din kalender, kanske tio olika timmar under hösten, när du vill sätta dig ner och förverkliga en av idéerna – gärna ihop med en kollega!

https://mittflippadeklassrum.wordpress.com/category/lektionstips/

http://lektionsbanken.se/lektioner/intradesbiljett-med-loggbok/?grade=745&subject=2415&section=3725

Barnen ska må bra också. Elevhälsan kan göra stor skillnad.

 En erfaren lärare och specialpedagog skriver:

- Bakom varje framgångsrik skola står ett starkt och drivande elevhälsoteam.

- Tydlighet i elevhälsans roll och funktion.

Om lärare och rektor har ett synsätt som handlar om relationer och motivation, blir det bättre än om man tänker utifrån krav och problem.

Mer om elevernas rätt till stöd socialt och emotionellt

Mer om elevhälsans uppgift

Relation ger motivation. – Så kan lärare arbeta med elevers motivation

En fin relation med läraren är viktigt, för att en elev ska känna motivation.

Det visar bland annat Skolinspektionens undersökning om framgångsrika skolor.

Vill du ha inspiration om att skapa motivation och relation? Hoppas du kan ha nytta av följande lästips och utdrag om motivation och relation och samtal i skolan. 

Längst ner kan du läsa ett utdrag om 6 faktorer som påverkar motivationen, från en svensk studie.

Forskning hos SPSM visar även den tydligt, att det som fungerar, för att få eleverna att känna att de kan uppskatta skolan och den kunskap de får där, är att eleverna känner sig stöttade av vuxna i skolarbetet, känner trygghet och "får stöd att utveckla kärnkompetenser som är avgörande i lärandet. --- Nära relationer med vuxna är viktigare än kamratrelationer.  --- Eleverna behöver också känna att de klarar av skolan. För att de ska göra det är det avgörande att de får stöd att utveckla sina kärnkompetenser. Självkänsla, förmåga att fatta beslut, ta ansvar, etik och moral samt förmåga att planera ger en känsla av att lyckas."

Dyslexi ser annorlunda ut vid hög begåvning.

Bland högt begåvade barn, förekommer kompenserad dyslexi -- stealth dyslexia på engelska.

Detta innebär att man har en hög läsförståelse, eftersom den höga begåvningen kompenserar de problem med läsningen som dyslexin ger. Man listar ut, tänker fram, innebörden från sammanhanget, utan att kunna läsa allt som står.

Det gör att det kan vara svårt att förstå att barnet har dyslexi. Resultaten ser ju jättebra ut när man testar! I alla fall genomsnittet. Och särskilt om man jämför med siffrorna för jämnåriga.

Bråk? Starka känslor? Gör så här.

- Det allra bästa tipset är att hålla sig lugn. För känslor smittar, och starka känslor smittar extra mycket.

Det säger Tina Wiman i en artikel på Heja Olika, om sin och Bo Hejlskov Elvéns bok Barn som bråkar – att hantera känslostarka barn i vardagen. Detta är ett litet utdrag ur den texten.

- Vi vuxna är ganska bra på att dämpa känslor, men det är inte barn. Det blir de inte, förrän de är ganska gamla. Så om mitt barn är irriterat, och jag blir arg, då kan jag räkna med att mitt barn kommer att bli ännu argare, och så startar en jobbig spiral, där alla inblandade blir mer och mer upprörda. 

Lös konflikter – välj rätt djur

Kanske kan du ha nytta av följande modell?

När det uppstår en konflikt, kan du fundera på vilken konflikthanteringsstil som du hamnar i. Och vilka de andra hamnar i. I den här modellen finns 5 stilar, som symboliseras av 5 olika djur.

För att få en långsiktig lösning på konflikten, vilken stil, vilket djur, skulle fungera bäst?

Formativ bedömning – möt eleven där den är, och visa vägen framåt

Här är lite bra länkar om formativ bedömning, alltså hur läraren visar vägen framåt för eleven, utifrån det eleven har gjort.

Daniel Barker är en klok lärare som arbetar med att utveckla undervisningsmetoder och läromedel. Se gärna filmen där han föreläser:
https://www.youtube.com/watch?v=x3nCEQl4UZQ

Daniel Barker bloggar också, bland annat skriver han "om vi ska bedöma eleverna utifrån förmågor måste vi vara säkra på att vi undervisar på ett sätt så att eleverna utvecklar dessa förmågor".
http://barkersthlm.blogspot.se/search/label/Bedömning

Är du emot att ge barn adhd-medicin? Varför?

Så här skriver Tina Wiman *:

"Med den kunskap vi har idag, vore det gravt oetiskt att undanhålla adhd-medicin från i synnerhet barn och ungdomar. Det finns faktiskt ingen som helst orsak, att på befolkningsnivå överhuvudtaget ifrågasätta adhd-medicinering. 

Andra bloggar om begåvade barn.

En psykolog som också är förälder: Gifted challenges

En lärare som också är förälder: Crushing tall poppies – hennes 8 råd till lärare

Känner du igen er tillvaro från dessa listor? Barnet är missförstått i skolan – föräldern måste kräva anpassningar

Sanningsenliga svar på myter om begåvade barn, hos National association for gifted children (USA)

Länksamling och andra material hos Gifted identity

Rekommendationer till lärare från föreningen för begåvades socioemotionella behov, SENG

Analysera barnets beteende, känsla och behov, innan du väljer hur du agerar

Det är svårt att föräldra och att pedagoga. Jag gillar checklistor och flödesscheman, som stöd när jag ska tänka igenom en situation, och hur jag ska agera på den. Här får du några lästips.

Att undervisa och organisera för särskilt begåvade elever – material från andra länder

Här finns läsvärda material på engelska om hur arbetet ser ut i andra länder.

Nya Zealands utbildningsdepartement har en hel webbplats med fakta och undervisningsstöd:
https://gifted.tki.org.nz/responsive-practice/

Australiska delstaten New South Wales utbildningsdepartement har ett stort och gratis fortbildningsmaterial för lärare, uppdelat på stadier:
https://education.arts.unsw.edu.au/about-us/gerric/resources/pd-package/

När barnet inte går till skolan – hemmasittare, frånvaro, skolplikt – så här gör man

När det går för långt, och barnet inte deltar i undervisningen, finns det risk att alla blir upprörda och tappar överblicken.

Då bör man ta stöd av riktlinjer, fakta och vägledningar. Här har jag sammanställt det jag har hittat hos Sveriges myndigheter och experter. Längst ner finns text från Skolinspektionen, som hjälper dig att hjälpa barnet.

Så här gör man:

1. Skapa en god relation till barnet. Håll en nära kontakt, bekräfta och var positiv.

2. Kartlägg vad barnet tycker är roligt, meningsfullt, jobbigt, lätt, svårt.

3. Börja med roliga saker, stimulerande lärande. Se till att eleven lyckas med varje uppgift: ge tillräckligt med stöd.

4. Var flexibel – till exempel kanske barnet ska ha skola bara tre timmar i veckan, bara komma till mattelektionerna, träffa läraren på ett fik i stället, sms:a sina svar på läxförhöret? Till att börja med.

Exempel: Tio tips för att stärka dina relationer med eleverna, och några till konkreta exempel, från en specialpedagog. Även URs portal till nya lärare har många program om hur du som lärare konkret kan stärka din relation till varje elev. Och det finns svensk forskning om att skickliga lärares relationsarbete är viktigt för eleverna, hos Skolverket.  

Ofta har det gått så långt, att först måste barnet (och relationerna) läka. Erfarna specialpedagogen påminner om att barnet oftast mår dåligt:

• Barnets energi är ofta slut. Hemma­sittandet blir då en överlevnadsstrategi, en lösning på en outhärdlig situation. Lägg inte mer på lasset, genom att kritisera eller skuldbelägga.
  
  
• Ett barn som är sönderstressat behöver vila. Då bör man söka läkare för en sjukskrivning. Det blir en signal till ­omgivningen att barnet mår dåligt – inte stannar hemma av ­lättja. Det blir också en signal till barnet att hen har rätt att vila och slippa kraven. Att hen SKA vara hemma, för att läka. 

Några av Magelungens experters tips:

• Kartlägg skolfrånvaron för eleven. Skolfrånvaro är svårt. Problematiken kan på ytan se likadan ut, men orsakerna kan skilja sig åt. Då måste också insatserna se olika ut! (Använd gärna deras kartläggningsmaterial!)
  
  
• Se till att inte uppfinna hjulet på nytt – kunskapen finns ofta! Dra nytta av den erfarenhet andra har gjort, det sparar tid, pengar och lidande! Låt det inte gå för lång tid. Gör direkt det som brukar fungera. (Se 1, 2, 3 ovan)
  
  
• Eleven kanske har svårt för att komma utanför hemmet. Anpassa: möt eleven där den befinner sig (för att efter ett tag kunna nå målet att lämna hemmet).

Skolverket: Så undervisar du särskilt begåvade elever – särbegåvning – särbegåvad i skolan

Har du inte hunnit läsa Skolverkets stödmaterial, om hur särskilt begåvade elever fungerar, vad de behöver, och hur man undervisar dem? Här har jag lagt ett utdrag med några centrala punkter. 

Så här skriver Skolverket i sitt stödmaterial:

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, och deras utveckling påverkas i allra högsta grad av de erfarenheter de får där. Självkänsla, identitet, tillit och tillhörig­het är viktiga områden att utveckla under skolåren, och alla elever ska få goda förutsättningar för utveckling och lärande. 

Skolans uppgift i mötet med de särskilt begåvade eleverna kan summeras så här:

1. Se till att eleven utmanas intellektuellt och kunskapsmässigt. Fokusera på lä­rande snarare än på prestation. Ge möjlighet till meningsfulla diskussioner med andra som förstår deras komplexa resonemang.

2. Ge eleven möjligheter att utveckla de kunskaper – inte minst färdigheter och studieteknik – som är förutsättningar för att lyckas i högre studier.

3. Stöd elevens socioemotionella utveckling. Acceptans och respekt från lärare är helt avgörande. Många behöver också få samarbeta med andra särskilt begåvade elever – få känna sig normala – åtminstone i delar av undervisningen. 

Det är rektor, huvudman och staten som måste lösa detta. Lägg det inte på lärarna.

Tiotusentals elever lär sig inget i skolan. De får ingen undervisning. De får ingen god utveckling. Skolinspektionens granskningar visar dessutom detta år efter år. Ingen verkar alltså göra något? Trots att metoderna finns?

Jag pratar om de barn som kan mycket och lär sig snabbt.

Och det är inte "bara några stycken, som säkert klarar sig bra ändå". Skolinspektionens årsrapport visar att var tredje elev vill ha mer utmaningar. Det går närmare 2 miljoner barn i förskola, grundskola och gymnasieskola. 1 procent av det är 20 000 barn. 2 procent är 40 000 barn. 5 procent, som Skolverket säger ska ha anpassningar utifrån särskild begåvning, det är 100 000 barn, det.

Alltså. År efter år bryter majoriteten skolor mot skollagen. Och ändå fortsätter de att få finansiering.

Hur är det rimligt? Ja för nu står det ju så här i skollagen:

Tips för att möta föräldrar – från psykolog Lennart Lindqvist

Alla som har suttit i ett jobbigt möte mellan föräldrar och skola (eller vård/soc/bup) räcker upp en hand?

Jobbar du med barn – och därmed också med föräldrar?

Kanske kan du ha nytta av råd om hur du kan bemöta föräldrar – så att arbetet ska komma framåt så bra som möjligt, så att möten och samarbete ska bli bra, osv.

Var TREDJE elev vill ha mer utmaningar i skolan – Skolinspektionens årsrapport

Skolinspektionen släppte sin årsrapport häromdagen. (Längre ner kan du läsa utdrag.)

Var tredje elev vill ha mer utmaningar. 

Många lärare säger att de inte hinner individanpassa. Att de inte har verktyg och metoder, inte har förutsättningarna.

Ändå lyckas vissa skolor! Där rektor följer upp och utvecklar. Där rektor ser till att det finns en kollegial samverkan. Där rektor ser till att det finns en systematik. Det går alltså.

Arbeta rätt för effektiva texter på webben

Se dessa 6 föreläsningar från Webbdagarna – om du vill göra bra effektiva texter för webben, nyhetsbrevet osv. och jobba på ett smart sätt.

1. Oli Gardner om att leda användarna rätt genom datadriven design, smarta texter och bra arbetssätt. En viktig poäng: se till att designer och skribent arbetar tillsammans!

2. Els Aerts om att användningstesta med rätt metod för rätt sak, för effekt och användbarhet. Det mesta är gratis eller billigt, och lätt, bara du tänker efter före.